Sök

I enlighet med subsidiaritetsprincipen ligger huvudansvaret för utbildningspolitiken hos medlemsstaterna, och Europeiska unionen har endast en stödjande roll. Ett antal framtida utmaningar är dock gemensamma för alla medlemsstater – däribland åldrande samhällen, brist på kvalificerad arbetskraft, global konkurrens och förskoleverksamhet – och kräver därför gemensamma åtgärder samt samarbete och ömsesidigt lärande mellan länderna[1].

Politiken för högre utbildning fastställs av varje enskild EU-medlemsstat, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. EU har därför huvudsakligen en stödjande och samordnande roll på detta område. Att uppmuntra till rörlighet bland studerande och personal, verka för ett ömsesidigt erkännande av examensbevis och studieperioder och främja samarbete mellan högre utbildningsanstalter hör till de främsta målen för EU:s åtgärder inom högre utbildning.

Som en del av sina insatser för att främja mobilitet och förståelse mellan kulturer har Europeiska unionen (EU) utsett språkinlärning till en viktig prioritering, och unionen ger bidrag till ett antal program och projekt på detta område. Flerspråkigheten ses av EU som en avgörande faktor för den europeiska konkurrenskraften. Ett av målen för EU:s språkpolitik är därför att varje EU-medborgare utöver sitt modersmål ska behärska ytterligare två språk.

Ungdomspolitiken är ett nationellt politikområde, så harmonisering på EU-nivå är inte möjlig. EU kan endast ha en stödjande roll på detta område. Programområde 1 i Erasmus+-programmet om enskilda personers mobilitet uppmuntrar utbyten mellan ungdomar både inom och utanför EU. Under de senaste åren har EU stärkt sin ungdomspolitik, vilket initiativet om europeiska unionens solidaritetskår och projektet DiscoverEU är tydliga exempel på.

This in-depth analysis was produced by the Policy Department for Citizens’ Rights and Constitutional Affairs at the request of the Special Committee on Terrorism (TERR) for the purpose of a TERR mission to Rome and Catania from 6 to 8 June 2018. The paper examines Italy’s external border management, through the lens of counter terrorism. Hotspots and Standard Operating Procedures are given specific attention, alongside the Italian and European legislative framework. By exploring the role and interaction ...

This paper provides a detailed analysis of the responsibilities of the Special Committee on Terrorism and the corresponding available and upcoming research of the Policy Department for Citizens' Rights and Constitutional Affairs and the EPRS.

Skyddet av personuppgifter och respekten för privatlivet är viktiga grundläggande rättigheter. Europaparlamentet har alltid insisterat på att man måste göra en avvägning mellan förbättrad säkerhet och värnandet av de mänskliga rättigheterna, inklusive uppgiftsskyddet och privatlivet. Reformen av EU:s regler om uppgiftsskydd kommer att stärka medborgarnas rättigheter och ge dem större kontroll över sina uppgifter samt säkerställa att deras privatliv fortsätter att skyddas i den digitala eran.

In response to the migration challenge, on 13 May 2015 the European Commission presented the European Agenda on Migration, with the aim of setting out a comprehensive approach for improving the management of migration in all its aspects. Several implementation packages under the Agenda have already been adopted and the measures therein are starting to be deployed; legislative proposals have also been made and are currently being discussed in Parliament and Council.

Gränsförvaltningspolitiken har genomgått en betydande utveckling, med inrättande av instrument och organ såsom Schengens informationssystem, Informationssystemet för viseringar och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån. Utmaningarna i samband med det ökade inflödet i EU av blandade migrationsströmmar, tillsammans med tilltagande säkerhetsbekymmer, har inneburit en ny verksamhetsfas med övergång till mer direkta stödinsatser och viss europeisering av gränsförvaltningspolitiken.

Det huvudsakliga verktyget för polissamarbetet är Europeiska polisbyrån (Europol), som är en central del av den bredare europeiska strukturen för inre säkerhet. Samarbetet och politiken är fortfarande under utveckling, och fokus ligger på att avvärja EU-omfattande hot och brottslighet på ett effektivare sätt. För Europaparlamentets del är det särskilt viktigt att detta sker i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna om uppgiftsskydd.