. – Inom ramen för EU:s jordbrukspolitik 2023–2027 valde vi svenska socialdemokrater att avstå i voteringen om de strategiska planerna, vi röstade för den horisontella lagstiftningen, och vi röstade emot den samlade marknadsordningen.
Vi välkomnar att överenskommelsen innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med den innevarande perioden. Det är positivt att en större andel av medlen öronmärks för miljö- och klimatåtgärder samt djurvälfärd. Den sociala konditionaliteten, som innebär att jordbrukare och andra stödmottagare ska kunna åläggas ett ”administrativt vite” om de bryter mot EU-rättsliga bestämmelser kopplat till arbetsrätt och arbetsmiljö, förbättrar jordbrukspolitikens sociala dimension. Inriktningen mot en mer marknadsorienterad jordbrukspolitik är ett steg i rätt riktning.
Samtidigt lever inte jordbrukspolitiken upp till ett antal grundprinciper som bör vägleda varje framtida reform. Utgifterna behöver minskas väsentligt och samtidigt effektiviseras. Det frikopplade stödet riskerar att leda till höjda markpriser och markarrenden, vilket i förlängningen inte är ett stöd för jordbrukarnas inkomster. Snarare riskerar det att hämma strukturutveckling och möjligheten för nya lantbrukare att komma in i sektorn. Klimat- och miljöutgifterna måste ge en väsentligt större klimat- och miljönytta jämfört med det föregående decenniet och verkligen bidra till att få ned koldioxidutsläppen i jordbruket. Ett tak bör införas för utbetalningar till de största jordbruken, samtidigt som en större omfördelning görs till de mindre jordbruken – med särskilt fokus på ett jämställt företagande. En större andel av utgifterna bör öronmärkas till åtgärder för djurväldfärd.
När det gäller den horisontella lagstiftningen ser vi positivt på införandet av effektiva kontrollsystem mot intressekonflikter, oegentligheter och olaglig användning av EU-medel. De strategiska planerna ger en ökad flexibilitet för medlemsstaterna att anpassa jordbrukspolitiken till lokala förhållanden. Vidare innebär det resultatbaserade ramverket att årliga resultat- och utvärderingsrapporter kan bidra till att uppnå målen i de strategiska planerna.
Den samlade marknadsordningen lever fortsatt inte upp till principerna om frihandel, ett marknadsorienterat jordbruk och konkurrens på lika villkor, särskilt i förhållande till tredjeländer. Verktyg för reglering av livsmedelsproduktion kan leda till prisdumpningar och att jordbrukare i utvecklingsländer drabbas extra hårt. Vi är kritiska mot det faktum att vinproducenterna även fortsättningsvis är undantagna från kravet på en innehållsförteckning på etiketten eller förpackningen. Bestämmelsen motverkar att konsumenterna gör informerade val, vilket i förlängningen kan drabba folkhälsan.
Nästa reform av EU:s jordbrukspolitik måste på allvar uppfylla medborgarnas förväntningar om ett grönt, modernt och djurvänligt europeiskt jordbruk. Bara så kan jordbruket ställa om och leva upp till Parisavtalet, den gröna given samt unionens mål om koldioxidneutralitet senast 2050.