Karin KARLSBRO
Karin KARLSBRO

Renew Europe Group

Member

Sweden - Liberalerna (Sweden)

Date of birth : , Roslags-Bro

Written explanations of vote Karin KARLSBRO

Members can submit a written explanation of their vote in plenary. Rule 194

European Semester for economic policy coordination: employment and social priorities for 2024 (A9-0050/2024 - Dragoş Pîslaru) SV

13-03-2024

Liberalerna ställer sig bakom en social pelare i EU-samarbetet som innebär minimistandarder för sociala rättigheter i alla EU-länder. Gemensamma lägstanivåer av det sociala skyddet skulle stärka det sociala skyddsnät i de länder där det idag är som svagast. För att Europa ska kunna vässa sin konkurrenskraft och klara av en snabb ökning av välfärdskostnader behövs samhällen som håller ihop, där fler arbetar och bidrar till välfärden. EU:s sociala pelare slår fast ett antal minimirättigheter kring utbildning, jämställdhet, a-kassa, sjukförsäkring, barnomsorg, omställning och vård, för alla medborgare. Pelaren ska fungera som påtryckningsmekanism som får medlemsländerna att genomföra nödvändiga reformer. Kommissionen ska årligen utvärdera reformbehovet i varje medlemsland, följa upp och ge tydliga rekommendationer. Hur dessa bäst genomförs bör vara upp till varje medlemsstat att ta ställning till eftersom olika länder har olika förutsättningar och mötas av olika typer av problem.

Deepening EU integration in view of future enlargement (A9-0015/2024 - Petras Auštrevičius, Pedro Silva Pereira) SV

29-02-2024

I omröstningen om fördjupat europeiskt samarbete mot bakgrund av en framtida utvidgning tog Europaparlamentet ställning till en rad förslag som rörde hur EU institutionellt behöver reformeras – en viktig fråga för Liberalerna. Kraven för att bli medlem i EU ska vara höga, men det ställer också krav på oss att forma ett Europasamarbete som fungerar för fler. En fråga rörde synen på egna medel där Liberalerna inte har något principiellt motstånd mot att EU tar in egna medel. Att intäkter läggs på europeisk nivå bör dock endast ske i syfte att finansiera direkta åtgärder som bäst utförs på EU-nivå, exempelvis klimatsatsningar. Det ska ge skattebetalarna ett mervärde när intäkter tas in på EU-nivå. Vi valde därför att ställa oss bakom förslaget om egna medel i omröstningen, och betänkandet i sin helhet.

Driving licences (A9-0445/2023 - Karima Delli) SV

28-02-2024

I kommissionens förslag till nytt direktiv föreslås det att A-traktorer ska hamna i en ny körkortskategori, B1. Det innebär att maxhastigheten höjs till 45 km/h, att kraven på att ta körkort skärps och att åldersgränsen höjs till 16 år från 15 år. När Europaparlamentet tog ställning till förslaget röstade Liberalerna, till skillnad från den svenska regeringens ståndpunkt, för flera förslag som innebar att åldersgränsen för A-traktorer som idag är 15 år skulle kunna bibehållas, den linjen fick inte stöd i parlamentet.
EU:s körkortsdirektiv har sedan det första direktivet trädde i kraft 1980 varit en stor framgång för att reglerna kring körkort i Europa ska bli mer harmoniserade. Med gemensamma regler har den fria rörligheten och trafiksäkerheten förbättrats markant under åren.
Det nuvarande direktivet har under en lång tid varit i behov av översyn och genom omarbetningen kommer EU nu få gemensamma regler för medföljande förare, prövotid och digitala körkort, och utbyte av körkort från tredje land med motsvarande trafiksäkerhetsnivå kommer att förenklas.
I slutomröstningen valde Liberalerna att rösta för Europaparlamentets ståndpunkt. Det nya direktivet är en viktig pusselbit för att förbättra trafiksäkerheten och den fria rörligheten i Europa.

Multiannual financial framework for the years 2021 to 2027 (Resolution) (A9-0053/2024 - Jan Olbrycht, Margarida Marques) SV

27-02-2024

I Europaparlamentets resolution om flerårsbudgeten gjordes en rad ställningstaganden om parlamentets syn på EU:s flerårsbudget. Liberalerna ställde sig bakom resolutionen och vill också understryka vikten av att transparensen kring budgetarbetet behöver bli bättre i framtiden. Det är också viktigt att EU tar ytterligare steg för att ännu bättre effektivisera administrationen och få bort onödiga utgifter i EU-budgeten för att säkerställa att skattemedel används på bästa sätt. Det gäller generellt, men ett tydligt exempel är att Europaparlamentet ska sammanträda på ett ställe, istället för två.

Russiagate: allegations of Russian interference in the democratic processes of the European Union (RC-B9-0124/2024) SV

08-02-2024

Efter att det avslöjats att Europaparlamentariker Tatjana Ždanoka under lång tid varit agent för den ryska säkerhetstjänsten FSB blev det tydligt att den Gröna partigruppen förhållit sig passiv trots tydliga varningssignaler kring ledamoten. Tatjana Ždanoka agerade redan 2014 som “valobservatör” i den illegala ”folkomröstningen” i samband med Rysslands annektering av Krim. Det måste anses som mycket naivt och ansvarslöst. Liberalerna röstade därför nej till en föreslagen skrivning som spelade ned den Gröna gruppens ansvar i hanteringen av Tatjana Ždanoka.
I resolutionen understryks vikten av att förhindra och bekämpa alla försök att påverka beslutsfattandet från främmande makt. I voteringen ställde sig därför Liberalerna bakom flera ändringsförslag från olika partigrupper som stärkte texten i motionen. Ett ändringsförslag från vänstergruppen argumenterade för en nolltolerans mot korruption, en ståndpunkt som Liberalerna ställer sig helhjärtat bakom i sak. Men då budskapet redan framgick av den föreslagna texten bidrog ändringsförslaget i fråga inte till ytterligare substans.
Så länge Ryssland attackerar, hotar och uttalar ambitioner om att kontrollera andra länder och regioner måste EU agera konsekvent och beslutsamt för att minska Rysslands möjligheter att realisera sina hot.
I slutvoteringen ställde sig Liberalerna självklart bakom resolutionen i sin helhet.

Role of EU development policy in transforming the extractive industries for sustainable development in developing countries (A9-0322/2023 - Barry Andrews) SV

13-12-2023

Liberalerna tycker att stöd till utbildning är bland det viktigaste EU kan och ska bidra med i stödet till utvecklingsländer. En bra framtid börjar i skolan, och vi är nöjda att parlamentet befäster sin ståndpunkt för detta.
Att utbildning i utvecklingsländer bedrivs och har bedrivits av trosbaserade organisationer (faith-based organizations ) är ett faktum, och många av dessa har gjort stora folkbildande insatser. Liberalerna är däremot skeptiska till att se ut trosbaserade organisationer som särskilt intressanta mottagare av EU-stöd. För insatser från EU måste vi ha mycket höga krav på mottagarna, och givet en avsaknad i betänkandet om vilka krav som behöver ställas på religiösa organisationer valde vi att avstå i slutvoteringen.

EU-China relations (A9-0375/2023 - Hilde Vautmans) SV

13-12-2023

Vi i Europa behöver vara tydliga i vår relation till Kina och tala med en gemensam röst. Ingen enskild förändring skulle betyda lika mycket för friheten i världen som om Kina skulle utvecklas i demokratisk riktning. EU kommer att ha förbindelser, både politiska och ekonomiska, med Kina under överskådlig framtid. Men vi kan inte vara naiva och vi måste alltid vara tydliga i frågor om mänskliga rättigheter, demokrati och Hongkongs och Taiwans rätt till självbestämmande.
EU måste stärka lagstiftningen mot och granskningen av investeringar från antidemokratiska länder som Kina. Vi behöver också diversifiera våra handelsrelationer så att vi inte fastnar i ett ensidigt beroende för olika råvaror och produkter.
Det är viktigt att EU upprätthåller en diplomatisk relation med Kina och att vi samarbetar där vi har möjlighet, för att visa att en annan väg är möjlig för Kina och för att öka ett handelsutbyte med Kina som sker på en rättvis spelplan. Detta innebär att acceptera ett-Kina-politiken. Men vi får inte sätta ekonomiska intressen före möjligheten att rikta kritik och sanktioner mot Kina där de kränker mänskliga rättigheter eller reglerna för det multilaterala systemet.

Mental health (A9-0367/2023 - Sara Cerdas) SV

12-12-2023

Psykisk ohälsa är ett av de största hälsohoten i Europa och ökar lavinartat, framförallt hos unga. Det ska vara lätt att få hjälp med sin psykiska hälsa, oavsett var i unionen man befinner sig. Det mänskliga lidandet är stort för de som lever med psykisk ohälsa och det är avgörande för hela EU att vi stoppar utvecklingen kring psykisk ohälsa. Både för att minska det mänskliga lidandet och för att minska de stora kostnader den psykiska ohälsan har för samhället.
Liberalerna har länge drivit frågan om patienters rätt att söka vård i andra EU-länder, något som idag ofta är svårt och komplicerat. Detta betänkande lyfter vikten av att göra det möjligt att söka vård för psykisk ohälsa över gränserna i EU, vilket skulle öka tillgången till bra vård i en situation där kötiderna till psykiatri och psykologer är långa. Digitala vårdbesök kan fungera vid psykisk ohälsa och därför är möjligheten till vård över gränserna extra viktig just i denna vårdkedja.
För hbtq-personer med psykisk ohälsa är det av särskild vikt att det finns möjlighet till vård i andra EU-länder i en tid då inte alla medlemsstater vill eller kan erbjuda högkvalitativ vård för denna grupp.

Addictive design of online services and consumer protection in the EU single market (A9-0340/2023 - Kim Van Sparrentak) SV

12-12-2023

Europas unga använder idag internet och sociala medier i allt större utsträckning. Samtidigt ser vi hur den psykiska ohälsan ökar hos denna grupp. Liberalerna har länge förespråkat att skärmtiden för unga bör minskas då den kan ha negativa effekter för inlärning, koncentration och psykisk hälsa.
Det finns även ett utbrett problem med att sociala medier-appar programmeras för att maximera användandet av dem, speciellt bland unga. Därför är det välkommet att föredraganden föreslår att kommissionen bör undersöka hur EU kan stödja minskad användning av sociala medier.
Betänkandet berör vidare hur företag och appar kan regleras på EU-nivå. Om det skulle finnas skäl för att reglera detta på EU-nivå måste det stå i proportion till nyttan, och detaljreglering måste undvikas för att inte hämma teknikutvecklingen.

Further reform of corporate taxation rules (A9-0359/2023 - Isabel Benjumea Benjumea) SV

12-12-2023

Den inre marknaden är EU:s vassaste verktyg på den globala spelplanen. De hinder som kvarstår för att säkra fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer på marknaden måste rivas. Varken företag eller arbetstagare ska behöva brottas med 27 olika regelverk och därför behövs fler harmoniserade regler, inte minst för Europas små- och medelstora företag.
Syftet med harmonisering av regler är att göra det enklare för företag, särskilt små och medelstora, att verka sömlöst mellan länder på den europeiska marknaden. Enhetliga och EU-gemensamma beskattningsregler kan fylla en viktig funktion och är en möjlighet som bör användas i större utsträckning än det gör idag. Gemensamma system är bra om det gör marknaden mer effektiv, som i fråga om enhetlighet i bolagsbeskattning. Varje förslag behöver väga nytta mot risken för skada, ett exempel på en sådan är beskattning av finansiella transaktioner.

Contact

Bruxelles

Parlement européen
Bât. WILLY BRANDT
07M031
60, rue Wiertz / Wiertzstraat 60
B-1047 Bruxelles/Brussel
Strasbourg

Parlement européen
Bât. WINSTON CHURCHILL
M02073
1, avenue du Président Robert Schuman
CS 91024
F-67070 Strasbourg Cedex