BETÄNKANDE om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – bedrägeribekämpning – årsrapport 2018

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – bedrägeribekämpning – årsrapport 2018

(2019/2128(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av artiklarna 310.6 och 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

– med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

– med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 11 oktober 2019 – 30:e årsrapporten om skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen och bedrägeribekämpning (2018) – (COM(2018)0444) och åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar (SWD(2019)0361, SWD(2019)0362, SWD(2019)0363, SWD(2019)0364 och SWD(2019)0365),

– med beaktande av Olafs rapport för 2018[1] och verksamhetsrapporten för 2018 från Olafs övervakningskommitté,

– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Kommissionens strategi mot bedrägerier: förstärkta åtgärder för att skydda EU:s budget (COM(2019)0196),

– med beaktande av handlingsplanen (SWD (2019)0170) och bedömningen av risken för bedrägerier (SWD (2019)0171) som åtföljer meddelandet Kommissionens strategi mot bedrägerier: förstärkta åtgärder för att skydda EU:s budget (COM(2019)0196),

– med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2018 med institutionernas svar[2],

– med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324),

– med beaktande av införandet av standardbestämmelser om skydd av EU:s ekonomiska intressen i kommissionens alla förslag till flerårig budgetram,

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 8/2018 av den 22 november 2018 över kommissionens förslag av den 23 maj 2018 till ändring av förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (Olaf-förordningen) om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar (COM (2018)0338),

– med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 9/2018 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av EU-programmet för bedrägeribekämpning,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2018 En rad förseningar i it‑systemen på tullområdet: vad har gått fel?,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: mer behöver göras,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 06/2019 Kampen mot bedrägerier i samband med EU-utgifter: Bekämpning av bedrägeri i EU:s sammanhållningsutgifter: förvaltande myndigheter måste bli bättre på upptäckt, motåtgärder och samordning,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2019 E-handel: uppbörden av moms och tullar är fortfarande problematisk i många avseenden,

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)[3] och dess halvtidsutvärdering som offentliggjordes den 2 oktober 2017 (COM(2017)0589),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (PIF-direktivet),[4]

– med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten[5],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[6],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[7],

– med beaktande av den av kommissionen beställda rapporten om momsgapet av den 4 september 2019 Study and Reports on the VAT Gap in the EU-28 Member States: Final Report’,

– med beaktande av den av kommissionen beställda rapporten från maj 2015 Study to reaquate and analyse the VAT Gap in the EU Member States: 2015 report och kommissionens meddelande av den 7 april 2016 om en handlingsplan för mervärdesskatt Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut (COM (2016)0148),

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 februari 2014 EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG[8],

– med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

– med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen[9],

– med beaktande av lägesrapporten av den 12 maj 2017 om genomförandet av kommissionens meddelande ”Upptrappning av kampen mot cigarettsmuggling och andra former av olaglig handel med tobaksprodukter – en omfattande EU-strategi” (COM(2013)0324 av den 6 juni 2013) (COM(2017)0235),

– med beaktande av rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten,[10]

– med beaktande av rapporten om bedrägerier i offentlig upphandling Fraud in Public Procurement – A collection of red flags and best practices, som samordnats av Olaf och publicerades den 20 december 2017, samt Olafs handbok från 2017 om rapportering av oriktigheter vid delad förvaltning,

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen,

– med beaktande av EU-domstolens dom i mål C-105/14, brottmål mot Ivo Taricco m.fl.[11],

– med beaktande av EU-domstolens dom i mål C-42/17, brottmål mot M.A.S och M.B.[12],

– med beaktande av tribunalens dom i mål T-48/16, Sigma Orionis SA mot Europeiska kommissionen[13],

– med beaktande av antagandet av rådets förordning (EU) 2018/541 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet i syfte att öka medlemsstaternas kapacitet att ta itu med de skadligaste momskarusellerna och minska mervärdesskattegapet,

– med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – återvinning av pengar och tillgångar från tredjeländer i fall av bedrägeri[14],

– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum. Flerårig budgetram 2021-2027 (COM(2018)0321),

– med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2018 om att bekämpa tullbedrägerier och skydda EU:s egna medel[15],

– med beaktande av det fortsatta genomförandet av Herkules III-programmet[16],

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0103/2020), och av följande skäl:

A. Kommissionen och medlemsstaterna genomför i samarbete unionens budget, varav 74 procent genomfördes inom ramen för delad förvaltning under 2018.

B. Kommissionen bör fullgöra sina ansvarsområden inom ramen för delad förvaltning för övervakning, kontroll och revision.

C. Enligt artikel 63 i budgetförordningen (EU, Euratom 2018/1046) bör medlemsstaterna när de utför uppgifter som rör budgetgenomförandet vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga, upptäcka och korrigera oriktigheter och bedrägerier.

D. För att skydda unionens ekonomiska intressen bör medlemsstaterna genomföra förhands- och efterhandskontroller, återkräva felaktigt utbetalda medel och vid behov inleda rättsliga förfaranden i detta avseende.

E. En sund ekonomisk förvaltning och skydd av EU:s ekonomiska intressen är huvudprinciper i EU:s politik för budgetgenomförande, i syfte att stärka medborgarnas förtroende genom att garantera att skattebetalarnas pengar används korrekt och att EU:s budget genomförs ändamålsenligt.

F. Sunda offentliga utgifter och skyddet av EU:s ekonomiska intressen bidrar till en effektiv förvaltning av EU-budgeten.

G. I artikel 310.6 i EUF-fördraget anges följande ”Unionen och medlemsstaterna ska i enlighet med artikel 325 bekämpa bedrägerier och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen”. I artikel 325.2 i EUF-fördraget anges att ”medlemsstaterna ska vidta samma åtgärder för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, som de vidtar för att bekämpa bedrägerier som riktar sig mot deras egna ekonomiska intressen”. I artikel 325.3 i EUF-fördraget fastställs att medlemsstaterna ska ”samordna sina åtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier”. De ska också ”tillsammans med kommissionen organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan de behöriga myndigheterna”. Enligt artikel 325.4 i EUF-fördraget ska Europeiska revisionsrätten höras om de åtgärder som lagstiftaren beslutar om för att förebygga och bekämpa bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.

H. EU:s budget stöder gemensamma mål och hjälper till att ta itu med gemensamma utmaningar. Goda prestationer är en förutsättning för att uppnå resultat och prioriteringar, medan förenkling och regelbunden utvärdering av intäkter, utgifter, resultat och effekter genom effektivitetsrevisioner är väsentliga delar för den resultatbaserade budgeteringen.

I. EU har en skyldighet att agera i antikorruptionsfrågor, inom de gränser som fastställs i EUF-fördraget. I artikel 67 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska ”säkerställa en hög säkerhetsnivå genom förebyggande och bekämpning av brottslighet” och ”genom tillnärmning av den straffrättsliga lagstiftningen”. I artikel 83 i EUF-fördraget betecknas korruption som ”särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag” som har negativa effekter på EU:s ekonomiska intressen.

J. Bedrägerier med EU-medel är ett sätt för kriminella organisationer att ta sig in i ekonomin och undergräva den ekonomiska friheten och den fria konkurrensen.

K. Olikheterna i medlemsstaternas rättsliga och administrativa system behöver åtgärdas på lämpligt sätt för att möjliggöra en mer samordnad EU-åtgärd för att förhindra oriktigheter och bekämpa bedrägerier. Kommissionen bör öka sina ansträngningar ännu mer för att bekämpa bedrägerier och fortsätta att genomföra dem effektivt för att ge ännu mer påtagliga och tillfredsställande resultat.

L. Korruption utgör ett allvarligt hot mot unionens ekonomiska intressen, men även mot demokratin och förtroendet för den offentliga förvaltningen.

M. Moms som uppbärs av medlemsstaterna är en viktig källa till intäkter för nationella budgetar, och momsbaserade egna medel stod för 11,9 % av hela EU-budgeten 2018.

N. Systematiska och institutionaliserade fall av korruption i vissa medlemsstater skadar allvarligt EU:s ekonomiska intressen samtidigt som de utgör ett hot mot demokratin, grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen. Den särskilda Eurobarometerundersökningen 470 om korruption, som offentliggjordes i december 2017, visade att den övergripande uppfattningen om och inställningen till korruption var oförändrad jämfört med 2013, vilket tyder på att inga konkreta resultat har påvisats när det gäller att förbättra EU-medborgarnas förtroende för sina institutioner.

Upptäckt och rapportering av oriktigheter

1. Europaparlamentet välkomnar den 30:e årsrapporten om skyddet av EU:s ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier, samt de framsteg som gjorts under de senaste tre årtiondena när det gäller att fastställa och utveckla den rättsliga grunden och den institutionella ramen (Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten) för kampen mot bedrägerier och oriktigheter på EU-nivå, när det gäller att upprätta samarbete mellan medlemsstaterna och mellan dem och kommissionen samt när det gäller att nå fram till resultat av skyddet av EU:s budget, vilket inte skulle vara möjligt utan gemensamma insatser från både EU:s institutioner och nationella institutioner.

2. Europaparlamentet noterar med stor oro de ständiga förändringarna av bedrägerimetoder och nya bedrägerimönster, med en stark transnationell dimension och med gränsöverskridande bedrägeriupplägg (bedrägerier i samband med säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter, skalbolag, kringgående av tullar genom undervärdering av textilier och skodon som förs in i unionen och som genomgår tullklarering i flera medlemsstater, e-handel, en ökande gränsöverskridande dimension av bedrägerier på utgiftssidan, och varumärkesförfalskning), som inverkar negativt på inkomstsidan för EU:s budget och kräver ett nytt samordnat svar på europeisk och nationell nivå.

3. Europaparlamentet noterar att det totala antalet oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri som rapporterats under 2018 (11 638 fall) var 25 % lägre än 2017 (15 213 fall) och att det motsvarande värdet låg stabilt i jämförelse med tidigare år (2,5 miljarder EUR 2018 jämfört med 2,58 miljarder EUR 2017).

4. Europaparlamentet betonar att alla oriktigheter inte är bedrägerier och att en tydlig åtskillnad måste göras mellan olika typer av fel.

5. Europaparlamentet påminner om att antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri och storleken på de motsvarande beloppen inte är en direkt indikator på den grad av bedrägerier som påverkar EU:s budget eller budgeten i en viss medlemsstat. Parlamentet noterar att det är oklart hur många oriktigheter med misstanke om bedrägeri som inte rapporteras av kommissionen och i synnerhet av medlemsstaterna varje år. Parlamentet noterar att detta gör det svårt för parlamentet att dra användbara slutsatser om effektiviteten i kommissionens bedrägeribekämpningsverksamhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla en metod för att förbättra tillförlitligheten och tillhandahålla mer exakta uppskattningar av bedrägeriernas omfattning i EU. Parlamentet noterar att oriktigheter med misstanke om bedrägeri påverkade 0,71 % av 2018 års betalningar och 0,65 % av bruttobeloppet för uppburna traditionella egna medel för 2018. Parlamentet noterar vidare att oriktigheter utan misstanke om bedrägeri påverkade 0,58 % av 2018 års betalningar och 1,78 % av bruttobeloppet för uppburna traditionella egna medel för 2018.

6. Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens slutsats att kommissionen har otillräcklig insikt i bedrägeriernas omfattning, art och orsaker. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att inrätta ett enhetligt system för insamling av jämförbara uppgifter om oriktigheter och fall av bedrägerier i medlemsstaterna, i syfte att standardisera rapporteringsprocessen och säkerställa kvalitet och jämförbarhet för de uppgifter som lämnas.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra omfattande kontroller för att säkerställa fullständig transparens och kvalitet i de uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna i systemet för hantering av oriktigheter.

8. Europaparlamentet noterar att antalet bedrägerier som rapporterades 2018 (1 152 fall) visserligen låg kvar på samma nivå som 2017, men beklagar att de berörda beloppen ökade med hela 183 %, vilket är en källa till allvarlig oro. Parlamentet framhåller att denna ökning till stor beror del på två bedrägerier som rör utgifter inom sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar behovet av att återvinna dessa höga belopp så snart som möjligt. 

9. Europaparlamentet noterar det faktum att antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri som registrerades 2018 minskade med 27 % (10 487 fall), medan de berörda beloppen minskade med 37 % till 1,3 miljarder EUR.)

10. Europaparlamentet påpekar med djupt beklagande att många medlemsstater inte har särskilda lagar mot organiserad brottslighet, trots att sådan brottslighet spelar en ständigt större roll i gränsöverskridande verksamhet och sektorer som påverkar EU:s ekonomiska intressen, t.ex. smuggling och penningförfalskning.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha ett närmare samarbete kring informationsutbyte, för att förbättra datainsamlingen, göra kontrollerna effektivare och garantera medborgarnas rättigheter och friheter. Parlamentet påminner om kommissionens roll i samordningen av samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till samordningen av inrättandet av ett enhetligt system för insamling av uppgifter om oriktigheter och fall av bedrägerier från medlemsstaterna.

12. Europaparlamentet uppmanar Europeiska revisionsrätten att kontinuerligt inkludera institutioner och förvaltningsorgan som är ansvariga vid avsiktligt missbruk av medel i sina revisionsurval.

13. Europaparlamentet anser att i syfte att minska den administrativa bördan på medlemsstaternas myndigheter är de enligt förordning 1303/2013 om gemensamma bestämmelser tyvärr endast skyldiga att rapportera oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri som involverar mer än 10 000 EUR i stöd från ESI-fonderna. Parlamentet påminner om att det för jordbruket och Europeiska socialfonden finns ett stort antal betalningar under tröskelvärdet på 10 000 EUR, som utbetalas i form av stödrätter (baserat på uppfyllande av vissa villkor), och, som en följd av detta, potentiellt bedrägliga betalningar under tröskelvärdet för rapportering, vilka inte rapporteras, men noterar samtidigt revisionsrättens iakttagelser i dess årsrapporter för 2017 och 2018 att utbetalningar av stödrätter är mindre felbenägna än kostnadsersättningar, vilket är utbetalningsmetoden för projekt över 10 000 EUR.

14. Europaparlamentet fördömer kraftfullt det storskaliga missbruket av europeiska struktur- och investeringsfonder av statstjänstemän på hög nivå i Tjeckien och andra offentliga aktörer i Ungern, Grekland, Polen, Rumänien och Italien. Parlamentet noterar att sådana bedrägerier sker på bekostnad av små familjeföretag som behöver stödet som mest.

15. Europaparlamentet fördömer kraftfullt missbruket av sammanhållningsfonderna. Parlamentet beklagar att EU-medel som påverkas av finansiella korrigeringar med anknytning till oriktigheter med misstanke om bedrägeri kan återanvändas utan ytterligare konsekvenser eller begränsningar. Parlamentet anser att ett sådant system äventyrar EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att noga övervaka denna användning av EU-medel och överväga att utveckla ett system där korrigeringar också åtföljs av begränsningar av den fortsatta användningen.

16. Europaparlamentet påminner om transparenskraven för den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken, som ålägger medlemsstaternas ansvariga myndigheter att upprätthålla en offentligt tillgänglig förteckning över slutliga stödmottagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att offentliggöra sådana uppgifter i ett enhetligt maskinläsbart format och säkerställa informationens interoperabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att samla in och sammanställa uppgifter och offentliggöra förteckningar över de största stödmottagarna från varje fond i varje medlemsstat.

17. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen ska föreslå en särskild klagomålsmekanism på unionsnivå för att stödja jordbrukare eller stödmottagare som drabbats av t.ex. markrofferi, nationella myndigheters försummelser, påtryckningar från kriminella strukturer eller organiserad brottslighet, eller personer som utsatts för tvångsarbete eller slavarbete, så att de snabbt kan lämna in ett klagomål till kommissionen som snarast bör behandla klagomålet.

18. Europaparlamentet betonar att kommissionen för närvarande inte vidtar tillräckliga åtgärder för att ta itu med denna typ av bedrägeri. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra effektiva kontroller i kombination med bindande åtgärder. Parlamentet noterar att Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) bör spela en viktig roll när det gäller att bedriva gränsöverskridande forskning, upptäcka och rapportera fall av bedrägerier och ställa bedragare inför rätta.

Inkomster – egna medel

19. Europaparlamentet noterar ökningen på 1 % av antalet bedrägerier som registrerats för uppburna traditionella egna medel (till 473 under 2018) och beklagar ökningen på 116 % av de berörda beloppen.

20. Europaparlamentet noterar att det antal oriktigheter som rapporterades som andra oriktigheter än bedrägerier under 2018 var 10 % lägre än genomsnittet för åren 2014–2018, men beklagar att det berörda beloppet var 17 % högre.

21. Europaparlamentet är djupt oroat över att momsgapet enligt kommissionens ”snabbstatistik” för 2018 uppgick till 130 miljarder EUR, vilket motsvarar över 10 % av de totala förväntade momsintäkterna, och att kommissionen bedömer att gemenskapsinterna momsbedrägerier kostar EU cirka 50 miljarder EUR årligen. Parlamentet beklagar förlusten på 5 miljarder EUR per år i samband med leveranser av varor med lågt värde från tredjeländer.

22. Europaparlamentet välkomnar antagandet av PIF-direktivet, som klargör frågorna om gränsöverskridande samarbete och ömsesidig rättslig hjälp mellan medlemsstaterna, Eurojust, Eppo och kommissionen i kampen mot momsbedrägerier.

23. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att Olafs befogenheter avseende utredningar av momsärenden inte på något sätt bör begränsas eller underkastas ytterligare administrativa villkor. Rådet uppmanas att ta hänsyn till parlamentets ståndpunkt i denna fråga under förhandlingarna om förordningen om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) vad gäller samarbete med Europeiska åklagarmyndigheten och effektiviteten i Olafs utredningar.

24. Europaparlamentet framhåller Olafs viktiga roll i utredningar av momsärenden. Parlamentet välkomnar ändringen av rådets förordning (EG) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri[17], som antogs 2018, genom vilken det infördes åtgärder för att stärka kapaciteten hos nationella skattemyndigheter att kontrollera gränsöverskridande leveranser, och genom vilken Olafs befogenheter utökades för att underlätta och samordna utredningar av momsbedrägerier samt få bukt med de mest skadliga momsbedrägerierna och minska momsskattegapet.

25. Europaparlamentet välkomnar rådets ändrade förordning (EU) nr 904/2010 för att maximera potentialen för det nya programmet för analys av transaktionsnätverk (TNA), som syftar till att identifiera bedrägliga nätverk i hela EU, med målet att förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan nationella skattemyndigheter, för att bättre upptäcka och snabbt få bukt med momskarusellbedrägerier. Parlamentet efterlyser åtgärder för att fullt ut säkerställa uppgiftsskyddet för de ekonomiska aktörer som undersöks och som förtecknas i det nya TNA-systemet.

26. Europaparlamentet välkomnar införandet av åtgärder för utbytet av relevanta uppgifter från och med 2020 enligt ”förfarande 42” och ”förfarande 63” mellan nationella skattemyndigheter, vilket möjliggör en dubbelkontroll av momsskattenummer, värdet av importerade varor, varutyp etc. av den importerande medlemsstaten och kundens medlemsstat.

27. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att alla medlemsstaterna prioriterar utarbetandet av nationella strategier för bedrägeribekämpning.

28. Europaparlamentet betonar allvaret i bedrägerier när det gäller mervärdesskatt, särskilt så kallade karusellbedrägerier, som leder till att den felande näringsidkaren underlåter att betala moms till de relevanta skattemyndigheterna, även om momsen har tagits in från kunden.

29. Europaparlamentet noterar att solpaneler var de varor som var mest berörda av bedrägerier och oriktigheter i reda pengar under 2018, vilket också var fallet för 2017 och 2016. Parlamentet välkomnar de inspektioner på plats som utförs av kommissionen och understryker vikten av Olafs utredningar och Olafs samordnande roll på detta område.

30. Europaparlamentet välkomnar att flera medlemsstater har infört nya it-verktyg, riskbaserade strategier och initiativ för att motverka problem i samband med att traditionella egna medel uppbärs. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fortsätta att samarbeta för att gemensamt använda dessa verktyg, strategier och initiativ, för att fortsatt utbyta god praxis och förbättra samarbetet inom ramen för Eurofisc.

31. Europaparlamentet är bekymrat över att inkomstbedrägerier genom undervärdering av varor som importeras till EU från tredjeländer fortfarande är ett hot mot EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet erkänner att handel med varor över gränserna är en betydande källa till skattebedrägeri i EU, särskilt när det gäller mindre varor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med de problem som är kopplade till gränsöverskridande e-handel, i synnerhet när det gäller potentiellt missbruk av försändelser av ringa värde genom att fullt ut genomföra kommissionens rekommendationer i detta avseende.

32. Europaparlamentet noterar att kommissionen i december 2018 lade fram en ny handlingsplan för bekämpning av olaglig handel med tobaksvaror, i huvudsak på grundval av operativa brottsbekämpningsåtgärder.

33. Europaparlamentet noterar att oriktigheter utan misstanke om bedrägeri i första hand upptäcktes genom kontroller efter frigörande, men understryker samtidigt vikten av tullkontroller före eller vid tidpunkten för frigörande av varor, samt av frivilliga medgivanden för att upptäcka oriktigheter.

34. Europaparlamentet påminner återigen om att det effektivaste sättet att upptäcka bedrägerier är att kombinera olika metoder (kontroller vid frigörande, kontroller efter frigörande, bedrägeribekämpningsorgans inspektioner m.m.), och att varje enskild metods effektivitet beror på vilket land det handlar om, hur effektivt dess förvaltning samordnas och hur väl de berörda medlemsstatsförvaltningarna kan kommunicera med varandra.

35. Europaparlamentet anser att det är oroande att vissa medlemsstater regelbundet inte rapporterar ett enda fall av bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka situationen, eftersom den anser att sannolikheten för att det inte förekommer några bedrägerier i dessa medlemsstater är relativt låg. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra stickprovskontroller på plats i dessa länder.

36. Europaparlamentet noterar att man i snitt drivit in 41 % av pengarna i de fall som rapporterats som bedrägerier under åren 1989-2018. Parlamentet noterar också att återvinningsgraden för de bedrägerier som rapporterades och upptäcktes 2018 var 70 %, vilket är betydligt högre än genomsnittsnivån. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta en strategi för att förbättra återvinningsgraden i dessa fall.

37. Europaparlamentet noterar att man totalt drivit in 72 % av pengarna i de fall som rapporterats utan misstanke om bedrägeri under åren 1989–2018.

38. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att årligen rapportera vilka belopp av egna EU-medel som drivits in efter rekommendationer från Olaf samt meddela vilka belopp som återstår att indriva.

Utgifter

39. Europaparlamentet noterar minskningen med 3 % av antalet fall (679) som rapporterats som oriktigheter med misstanke om bedrägeri (2018) Parlamentet betonar dock den oroväckande starka motsatta trenden för de berörda finansiella beloppen (1 032 miljoner EUR), vilket leder till en ökning på 198 %.

40. Europaparlamentet välkomnar minskningen med 4 % av registrerade oriktigheter utan misstanke om bedrägeri samt minskningen med 48 % av de berörda beloppen (844,9 miljoner EUR).

41. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater på utgiftssidan har antagit flera operativa åtgärder, såsom införande av it-riskbedömningsverktyg, bedrägeririskbedömningar och utbildningskurser för att öka den allmänna medvetenheten om bedrägerier. Parlamentet uppmanar alla återstående medlemsstater att öka sina ansträngningar för att anta sådana åtgärder så snart som möjligt.

42. Europaparlamentet noterar avsaknaden i vissa medlemsstater av oriktigheter som rapporterats vara bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstaterna i syfte att säkerställa att både kvaliteten på och antalet kontroller förbättras och utbyta bästa praxis i kampen mot bedrägerier.

43. Europaparlamentet betonar vikten av särskild förvaltning och noggrann övervakning av de bidrag som delas ut inom ramen för programmen inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF), dvs. Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Amif (Asyl-, migrations- och integrationsfonden), Fead (fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt), EGT (fonden för justering för globaliseringseffekter), i syfte att åstadkomma en effektiv icke-inflatorisk budgetering för fonderna och för att undvika bedrägerier.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Olaf, Eppo och medlemsstaterna, när det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken, där 249 oriktigheter med misstanke om bedrägeri registrerades 2018 (-6 %), sammanlagt 63,3 miljoner EUR (+10 %) och sammanhållningspolitiken, där 363 oriktigheter med misstanke om bedrägeri registrerades 2018 (+5 %), sammantaget 959,6 miljoner EUR (+199 %), att vidta striktast möjliga åtgärder för att bekämpa bedrägerier som inbegriper offentliga medel som betalas ut av EU:s budget.

45. Europaparlamentet noterar att bedrägerifrekvensen för den gemensamma jordbrukspolitiken under de rapporterade åren 2014–2018, uttryckt som andel fall i procent som kvalificerats som misstänkt bedrägeri och konstaterat bedrägeri i förhållande till det totala antalet rapporterade oriktigheter, uppgår till 10 %, och att bedrägeribeloppsnivån uppgår till cirka 23 % av det totala finansiella belopp som berörs av oriktigheter. Parlamentet noterar även att andelen upptäckta bedrägerier, uttryckt som andel fall i procent av det totala finansiella belopp som berörs av misstänkt och konstaterat bedrägeri i förhållande till de totala utgifterna, endast är 0,11 %, medan andelen upptäckta oriktigheter, uttryckt som andel procent av det totala finansiella belopp som berörs av oriktigheter i förhållande till de totala utgifterna, är 0,37 %.

46. Europaparlamentet betonar på samma sätt att ”andelen upptäckta bedrägerier” för sammanhållningspolitiken är 0,86 %, medan ”andelen upptäckta oriktigheter” är cirka 0,34 %.

47. Europaparlamentet upprepar vikten av transparens kring utgifterna och begär att få fullständig tillgång till informationen i händelse av EU-finansiering.

Kommissionens strategi mot bedrägerier

Olaf

48. Europaparlamentet noterar att Olaf under 2018 inledde 219 utredningar och slutförde 167, samt rekommenderade finansiella återkrav till ett värde av 371 miljoner EUR. Parlamentet noterar även att 414 utredningar pågick i slutet av året.

49. Europaparlamentet noterar sambandscentralens utökade roll när det gäller att främja effektiviteten hos de olika kanalerna för gränsöverskridande samarbete mellan nationella myndigheter, särskilt när det gäller att bekämpa tullbedrägerier och även att samarbeta med Olaf.

50. Europaparlamentet välkomnar antagandet i april 2019 av kommissionens strategi mot bedrägerier, med två viktiga tillägg till EU:s lagstiftning mot bedrägerier som antogs 2017, dvs. PIF-direktivet, som fastställer strängare gemensamma standarder för medlemsstaternas strafflagstiftning för att skydda EU:s ekonomiska intressen, och förordningen om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

51. Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte i sitt årliga arbetsprogram har infört ett förslag till instrument för ömsesidigt administrativt bistånd på utgiftssidan. Parlamentet anser att ett sådant initiativ passar in i artikel 225 i fördraget. 

52. Europaparlamentet uppmärksammar den viktiga roll som Olaf spelar och behovet av att stärka Olaf ytterligare och säkerställa en effektiv samordning med Europeiska åklagarmyndigheten.

53. Europaparlamentet beklagar att endast tolv medlemsstater har genomfört det nya PIF-direktivet hittills, och att ytterligare åtta medlemsstater har genomfört det delvis och de övriga inte alls. Parlamentet noterar att tidsfristen för genomförandet av det nya PIF-direktivet löpte ut redan den 6 juli 2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt offentliggöra en förteckning över alla medlemsstater som inte har införlivat direktivet inom tidsfristen. Parlamentet uppmanar alla återstående medlemsstater att vidta alla nödvändiga åtgärder och säkerställa ett fullständigt och korrekt införlivande av direktivet så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka införlivandeprocessen i alla medlemsstater samt att utnyttja sina befogenheter för att inleda överträdelseförfaranden, där medlemsstaterna underlåter att genomföra införlivandeprocessen.

54. Europaparlamentet påminner om att kommissionens strategi mot bedrägerier omfattar: i) bedrägerier (inklusive momsbedrägerier), korruption och förskingring som riktas mot EU:s ekonomiska intressen, i enlighet med artiklarna 3 och 4 i PIF-direktivet, ii) andra brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, t.ex. brott med anknytning till missbruk av upphandlingsförfaranden när de riktas mot EU:s budget, iii) oriktigheter enligt definitionen av oegentligheter i artikel 1.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (i den mån de är avsiktliga men inte redan ingår i de brott som avses ovan), och iv) allvarliga brott mot yrkesmässiga skyldigheter för personal eller ledamöter vid unionens institutioner och organ, i enlighet med artikel 1.4 i Olaf-förordningen och artikel 2.1 andra stycket i kommissionens beslut (EG, EKSG, Euratom) nr 352/1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning[18].

55. Europaparlamentet välkomnar de nya prioriteringarna i kommissionens nya strategi mot bedrägerier, till exempel förbättrad förståelse av bedrägerimönster, bedragarnas profiler och systemiska sårbarheter i samband med bedrägerier som riktar sig mot EU:s budget, samt optimering av samordning, samarbete och arbetsflöden i kampen mot bedrägerier, särskilt mellan kommissionens avdelningar och genomförandeorgan.

56. Europaparlamentet beklagar att endast elva medlemsstater har antagit nationella strategier för bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar alla återstående medlemsstater att gå vidare med antagandet av sina strategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra de återstående medlemsstaterna att påskynda antagandet av sina strategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att kräva att nationella strategier mot bedrägerier antas som ett villkor för att få tillgång till EU-medel.

57. Europaparlamentet välkomnar det nya förslaget till EU-programmet för bedrägeribekämpning 2021–2027, som kommer att genomföras av Olaf inom ramen för dess direkta förvaltning. Parlamentet noterar att EU-programmet för bedrägeribekämpning omfattar i) Herkules III-programmet, som stöder verksamhet mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, ii) informationssystemet för bedrägeribekämpning (Afis), som är en operativ verksamhet som huvudsakligen består av en uppsättning it-tillämpningar inom ramen för ett gemensamt informationssystem som förvaltas av kommissionen, och iii) systemet för hantering av oriktigheter, som är ett säkert elektroniskt kommunikationsverktyg som ska hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina skyldigheter att rapportera upptäckta oriktigheter, bland annat bedrägerier, och som stöder hanteringen och analysen av dessa.

58. Europaparlamentet noterar att EU-programmet för bedrägeribekämpning och dess nya prioriteringar behöver tillräcklig finansiering för att uppnå resultat. Parlamentet är därför oroat över förslaget från Europeiska rådets ordförande om att minska budgeten för EU-programmet för bedrägeribekämpning från 156 miljoner EUR för perioden 2014–2020 till 111 miljoner EUR för perioden 2021–2027.

59. Europaparlamentet upprepar behovet av att i de nationella bedrägeribekämpningsstrategierna införa proaktiva metoder för bedrägeribekämpning som inte bara säkerställer att bedrägerier upptäcks utan också effektivt förhindras.

Framstegen med inrättandet av Eppo

60. Europaparlamentet noterar att en tillförordnad administrativ direktör utsågs 2018.

61. Europaparlamentet framhåller att inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) är en mycket viktig utveckling för att skydda unionens ekonomiska intressen. Parlamentet betonar Eppos betydelse för att bekämpa bedrägerier, korruption och allvarliga gränsöverskridande momsbedrägerier.

62. Europaparlamentet välkomnar att Nederländerna och Malta 2018 beslutade att ansluta sig till Eppo. Parlamentet noterar att fem medlemsstater inte hade anslutit sig till Eppo i slutet av oktober 2019. Parlamentet påminner dock om att de enligt skäl 9 i förordning (EG) nr 2017/1939 när som helst kan ansluta sig till detta gränsöverskridande samarbete. Parlamentet uppmanar samtliga återstående medlemsstater att ansluta sig till Eppo så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt främja och ge incitament till medlemskap i Eppo bland de medlemsstater som hittills varit motvilliga, i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig gränsöverskridande funktion i hela EU.

63. Europaparlamentet betonar att urvalsförfarandet för den europeiska chefsåklagaren avslutades 2019. Parlamentet välkomnar utnämningen av Laura Codruta Kovesi som den första europeiska chefsåklagaren efter ett urvalsförfarande med deltagande av Europaparlamentet, rådet och en oberoende expertgrupp som valts ut av kommissionen.

64. Europaparlamentet betonar att underfinansiering och underbemanning av Eppo under dess uppbyggnadsfas inte kan godtas. Parlamentet beklagar djupt att de nödvändiga resurserna i hög grad har underskattats av kommissionen. Parlamentet betonar att Eppo måste behandla upp till 3 000 ärenden per år från och med den allra första början av verksamheten. Parlamentet betonar även att Eppo behöver minst 76 ytterligare tjänster och 8 miljoner EUR för att bli fullt funktionsduglig i slutet av 2020. Parlamentet motsätter sig principen om deltidsåklagare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utse heltidsåklagare så snart som möjligt. Parlamentet uppmuntrar eftertryckligen kommissionen att lägga fram ett förslag till ändringsbudget.

65. Europaparlamentet betonar att Olaf, efter inrättandet av Eppo, även i fortsättningen kommer att vara ensam ansvarig myndighet för skyddet av EU:s ekonomiska intressen i de medlemsstater som beslutat att inte ansluta sig till Eppo. Parlamentet påpekar att revisionsrätten i sitt yttrande nr 8/2018 anger att kommissionens förslag om ändring av Olaf-förordningen inte löser frågan om låg effektivitet i Olafs administrativa utredningar. Parlamentet understryker vikten av att se till att Olaf förblir en stark och fullt fungerande partner till Eppo.

66. Europaparlamentet betonar att det framtida samarbetet mellan Olaf och Eppo bör bygga på nära samarbete, effektivt informationsutbyte och komplementaritet, samtidigt som man undviker dubbelarbete och behörighetskonflikter. Parlamentet påminner om att det motsätter sig att Olafs personal minskar med 45 tjänster.

67. Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att nå en överenskommelse om översynen av Olaf-förordningen i tid, för att säkerställa en tydlig fördelning av befogenheter mellan Olaf och Eppo utan överlappningar, innan Eppo blir funktionsduglig.

Möjliga förbättringar

68. Europaparlamentet pekar på två förbättringsområden: För det första bör kommissionen och medlemsstaterna stärka sin analytiska förmåga för att förbättra bedömningen av bedrägeririsker och riskhantering, så att de bättre kan identifiera uppgifter om bedrägerimönster, bedragarnas profiler samt svagheter i EU:s interna kontrollsystem. För det andra måste bedömning och hantering av bedrägeririsker strikt samordnas och övervakas för att säkerställa enhetlighet och optimera effektiviteten.

69. Europaparlamentet framhäver att kopplingen mellan korruption och bedrägerier i EU kan ha negativ inverkan på EU:s budget. Parlamentet beklagar att kommissionen inte längre anser det nödvändigt att offentliggöra rapporten om insatserna mot korruption. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att överväga att inrätta ett nätverk av korruptionsförebyggande myndigheter inom Europeiska unionen.

70. Europaparlamentet upprepar att svängdörrsproblematiken kan skada förbindelserna mellan institutionerna och olika intresseföreträdare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att ta tag i denna utmaning på ett systematiskt sätt.

71. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inrätta en intern utvärderingsmekanism för korruption för EU-institutionen.

72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-omfattande strategi för att proaktivt undvika intressekonflikter för alla finansiella aktörer som genomför EU:s budget, såsom en av sina övergripande prioriteringar.

73. Europaparlamentet anser att ytterligare initiativ behövs för att mäta tullgapet och utveckla en effektiv metod för en sådan mätning, åtminstone för dess viktigaste delar.

74. Europaparlamentet anser också att tullkontrollerna bör anpassas till nya bedrägeririsker och till den snabba ökningen av gränsöverskridande handel som underlättas av e-handel och papperslös affärsverksamhet.

75. Europaparlamentet noterar att den ökande e-handeln ofta utgör en utmaning för skattemyndigheter, t.ex. på grund av avsaknaden av en säljares skatteidentifiering i EU och registrering av momsdeklarationer långt under det faktiska värdet på de deklarerade transaktionerna.

76. Europaparlamentet framhäver att ett system för informationsutbyte mellan myndigheterna skulle göra det möjligt att dubbelkontrollera redovisningsuppgifter beträffande transaktioner mellan två eller flera medlemsstater, så att man kan förhindra gränsöverskridande bedrägerier när det gäller struktur- och investeringsfonderna, och således säkerställa en övergripande och fullständig strategi för skyddet av medlemsstaternas ekonomiska intressen. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ömsesidigt administrativt bistånd på de utgiftsområden inom EU:s finansiering där det inte finns några bestämmelser om detta.

77. Europaparlamentet oroar sig för risken för undervärdering av leveranser av e-handelsvaror från tredjeländer. Parlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits av Olaf för att lösa problemet med momsbedrägerier vid e-handel.

78. Europaparlamentet framhåller att kommissionen inte har tillgång till den information som utbyts mellan medlemsstaterna för att förebygga och bekämpa gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag, vanligen kallade karusellbedrägerier. Parlamentet anser att kommissionen bör ha tillgång till Eurofisc, för att bättre kunna kontrollera, utvärdera och förbättra utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att delta i alla Eurofiscs verksamhetsområden för att underlätta och påskynda informationsutbytet mellan rättsliga och brottsbekämpande myndigheter, såsom Europol och Olaf, i enlighet med revisionsrättens rekommendationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och rådet att ge kommissionen tillgång till dessa uppgifter i syfte att främja samarbete, förbättra uppgifternas tillförlitlighet och bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

79. Europaparlamentet uppmanar Olaf att informera parlamentet om resultatet av sina undersökningar i samband med e-handel med kläder av lågt värde. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att övervaka e-handelstransaktioner som inbegriper säljare som är etablerade utanför EU och som inte deklarerar någon moms (t.ex. genom att otillbörligt använda sig av ”prover”) eller avsiktligt undervärderar värdet för att helt och hållet undvika att betala moms eller betala mindre moms.

80.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att åtgärda vissa brister i EU:s nuvarande system för bedrägeribekämpning, särskilt när det gäller insamling av korrekta uppgifter om oriktigheter med eller utan misstanke om bedrägeri.

81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att om möjligt använda och förbättra gemensamma rapporteringsmetoder för att tillhandahålla uttömmande och jämförbar information om de upptäckta bedrägerinivåerna i EU:s utgifter.

82. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa effektiviteten hos it-systemet för hantering för oriktigheter (Irregularity Management System, IMS) och som förvaltas av Olaf, så att information om brottsutredningar avseende bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen rapporteras i tid av alla behöriga myndigheter.

83. Europaparlamentet påpekar att det är mycket viktigt med fullständig transparens vid redovisningen av utgifter, särskilt när det gäller infrastrukturarbeten som finansieras direkt via EU-medel eller EU:s finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-medborgarna har obegränsad tillgång till information om samfinansierade projekt.

84. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att det är nödvändigt att samarbeta med kommissionen för att säkerställa effektiva utgifter och utvärdera resultat.

85. Europaparlamentet noterar att kommissionen på området för delad förvaltning inte har befogenhet att ta initiativ till att utesluta en otillförlitlig ekonomisk aktör från att ta emot EU-stöd om medlemsstaternas myndigheter inte själva gör detta. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt rapportera bedrägerier inom ramen för systemet för hantering av oriktigheter och att på bästa sätt använda systemet för tidig upptäckt och uteslutning.

86. Europaparlamentet insisterar på nödvändigheten av att medlemsstaterna verkligen använder sig av det verktyg för att förebygga bedrägerier som Arachne-databasen erbjuder, genom att i god tid lämna in uppgifter och utnyttja de möjligheter som stordata erbjuder för att förhindra bedräglig och felaktig användning av EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att göra användningen av Arachne obligatorisk.

87. Europaparlamentet betonar medlemsstaternas roll och ansvar när det gäller att genomföra avtal om administrativt samarbete, åstadkomma effektiva kontroller, verkställa insamling av uppgifter och övervaka näringsidkarnas efterlevnad av regelverket.

88. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för ett lämpligt rättsligt skydd för undersökande journalister i linje med det som tillhandahålls visselblåsare.

Offentlig upphandling

89. Europaparlamentet noterar att en stor del av de offentliga investeringarna spenderas genom offentlig upphandling (två biljoner euro per år). Parlamentet betonar att e-upphandling är till hjälp i kampen mot bedrägerier, genom t.ex. besparingar för alla parter, ökad transparens samt enklare och kortare processer.

90. Europaparlamentet beklagar att endast ett fåtal medlemsstater använder ny teknik för alla viktiga steg i upphandlingsprocessen (meddelanden, tillgång till upphandlingshandlingar, inlämning av anbud, utvärdering, tilldelning, beställning, fakturering och betalning på elektronisk väg). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra alla typer av offentlig upphandling, liksom offentliga avtalsregister, tillgängliga på internet i maskinläsbart format.

91. Europaparlamentet välkomnar kommissionens tidtabell för införande av e-upphandling i EU och uppmanar kommissionen att följa upp med konkret genomförande.

Digitalisering

92. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en ram för digitalisering av alla processer för genomförandet av EU-politik (förslagsinfordran, ansökan, bedömning, genomförande och betalning), som ska tillämpas av alla medlemsstater.

93. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram incitament för att skapa en elektronisk profil för de upphandlande myndigheterna i de medlemsstater där sådana profiler inte finns att tillgå.

94. Europaparlamentet välkomnar EU:s beslut att slutligen ansluta sig till Greco som observatör. Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta förhandlingarna med Greco så snart som möjligt för att i god tid bedöma dess förenlighet med FN:s konvention mot korruption (Uncac) och att inrätta en intern utvärderingsmekanism för EU-institutionerna.

Internationellt samarbete

95. Europaparlamentet noterar ikraftträdandet den 1 september 2018 av avtalet mellan EU och Norge om administrativt samarbete och bistånd för indrivning av mervärdesskatt.

96. Europaparlamentet välkomnar anordnandet av det årliga seminariet (som hölls i Bosnien och Hercegovina i juni 2018) för partnermyndigheter i kandidatländer och potentiella kandidatländer om bästa praxis för framgångsrika bedrägeriutredningar, samt den workshop som hölls i Ukraina i juli 2018, med deltagande av alla relevanta avdelningar för bedrägeribekämpning, inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Ukraina.

97. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, Olaf och alla unionens övriga institutioner och organ som har till uppgift att skydda unionens ekonomiska intressen att aktivt interagera och samarbeta med partnermyndigheter i kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder i det östliga partnerskapet, och att främja åtgärder för att effektivt hantera eventuella bedrägerifall. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla särskilda och regelbundna mekanismer för att effektivt förebygga och bekämpa bedrägerier med EU-medel i dessa stater.

98. Europaparlamentet välkomnar Olafs undertecknande av två förfaranden för administrativt samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken respektive Förenta staternas generalinspektör för Förenta staternas myndighet för internationell utveckling (USAID).

99. Europaparlamentet pekar på problemen med efterlevnaden i tredjeländer när det gäller genomförandet av ramkonventionen om tobakskontroll (FCTC-protokollet).

100. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU:s byråer, i synnerhet Europol, Eurojust och Olaf, att samarbeta närmare med nationella myndigheter för att på ett mer effektivt sätt kunna upptäcka bedrägerier.

101. Europaparlamentet betonar visselblåsarnas viktiga roll för att förebygga, upptäcka och rapportera bedrägerier. Parlamentet betonar behovet av att skydda visselblåsare och uppmuntra undersökande journalistik med lagliga medel både i medlemsstaterna och inom unionen. Parlamentet välkomnar EU:s nya direktiv om visselblåsning, som från och med december 2021 kommer att ge skydd för enskilda personer från den privata eller den offentliga sektorn som rapporterar överträdelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka och bistå medlemsstaterna genom att säkerställa ett fullständigt, korrekt och snabbt införlivande av direktivet.

102. Europaparlamentet anser att undersökande journalistik spelar en viktig roll för att främja den nödvändiga graden av transparens i EU och medlemsstaterna, och att denna måste uppmuntras och stödjas genom rättsliga medel både av medlemsstaterna och inom EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta omfattande åtgärder för att skydda undersökande journalistik, inbegripet en mekanism för snabba insatser för journalister i nöd och effektiv lagstiftning mot strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande.

103. Europaparlamentet framhåller den centrala roll som transparens spelar för att förebygga och tidigt upptäcka bedrägerier och fall av intressekonflikter. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att göra ännu mer för att öka transparens i budgeten genom att säkerställa att relevanta uppgifter om offentliga upphandlingsförfaranden och tilldelning av offentligt finansierade kontrakt är tillgängliga för allmänheten på ett lättåtkomligt sätt.

Regler om transparens och övergripande bestämmelser

104. Europaparlamentet välkomnar antagandet av ”omnibusförordningen” och förväntar sig att den kommer att minska bedrägerierna kraftigt för jordbruks- och sammanhållningspolitiken, samtidigt som EU:s finansiella regler förenklas.

105. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att via nätverket Eurofisc öka sitt informationsutbyte om företag som möjligen ägnar sig åt bedrägeri och om möjliga bedrägeritransaktioner. Parlamentet påpekar att utbyte av och tillgång till information från rättsliga och utredande myndigheters sida, med respekt för skyddet av personuppgifter, är avgörande för att bekämpa bedrägerier och organiserad brottslighet.

106. Europaparlamentet erkänner betydelsen av artikel 61 i förordning 2018/1046 och dess utvidgade definition av intressekonflikter för alla aktörer i budgetförvaltningen som genomför EU:s budget i de olika förvaltningsformerna, även på nationell nivå.

107. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som fördragens väktare bekämpa alla former av intressekonflikter och regelbundet utvärdera de förebyggande åtgärder som medlemsstaterna vidtagit för att undvika dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till gemensamma riktlinjer för att undvika högt uppsatta politikers intressekonflikter.

108. Europaparlamentet påpekar att många medlemsstater inte har särskilda lagar mot organiserad brottslighet, trots att sådan brottslighet spelar en ständigt större roll i gränsöverskridande verksamhet och sektorer som påverkar EU:s ekonomiska intressen.

109. Europaparlamentet uppmanar rådet att anta gemensamma etiska standarder i alla frågor som rör intressekonflikter och att verka för en gemensam förståelse av detta i alla medlemsstater. Med tanke på de utbredda problemen med intressekonflikter vid fördelningen av unionens jordbruks- och sammanhållningsfonder understryker parlamentet att det är oacceptabelt att ledamöterna i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd eller deras familjemedlemmar deltar i beslut om den framtida fleråriga budgetramen eller nationella budgetanslag om de på något sätt skulle komma att dra nytta av dessa beslut.

110. Europaparlamentet påminner om vikten av karenstider för tjänstemän som tidigare varit anställda av unionens institutioner eller byråer, eftersom obehandlade intressekonflikter kan äventyra tillämpningen av höga etiska standarder inom hela den europeiska förvaltningen. Parlamentet understryker att artikel 16 i tjänsteförordningen gör det möjligt för unionens institutioner och byråer att avslå en tidigare tjänstemans begäran om att få en särskild tjänst om begränsningarna inte är tillräckliga för att skydda institutionernas legitima intressen. Parlamentet uppmanar EU:s förvaltning att strikt offentliggöra sin bedömning av varje fall enligt kraven i tjänsteförordningen.

111. Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt om behovet av en tydlig rättslig grund som gör det möjligt för Olaf att få tillgång till bankkontouppgifter genom bistånd från nationella behöriga myndigheter och hantera momsbedrägerier, som formulerats med hänsyn till översynen av förordning (EU) nr 883/2013.

112. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Olafs övervakningskommitté och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo).

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : Ja-röster

- : Nej-röster

0 : Nedlagda röster