BETÄNKANDE om kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2018

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kontrollen av Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet – årsrapport 2018

(2019/2127(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) verksamhetsberättelse för 2018,

– med beaktande av EIB:s resultatrapport och statistiska rapport för 2018,

– med beaktande av hållbarhetsrapporten för 2018, årsrapporten för 2018 om EIB:s verksamhet utanför EU och årsrapporten för 2018 om EIB:s verksamhet i EU,

– med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2018,

– med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s transparenspolicy 2018 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2018,

– med beaktande av bedrägeriutredningarna 2018,

– med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik[1],

– med beaktande av översynen av mekanismen för klagomålshantering till följd av Europeiska ombudsmannens beslut i ärende 1316/2016/TN om påstådda brister i EIB:s öppenhetspolitik,

– med beaktande av verksamhetsrapporten för 2018 från EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer) och EIB-gruppens verksamhetsrapport avseende bedrägeribekämpning för 2018,

– med beaktande av EIB-gruppens verksamhetsplan för 2017–2019,

– med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

– med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

– med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

– med beaktande av sina resolutioner av den 6 april 2018 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2016 – årsrapporten 2016[2], och av den 17 januari 2019 om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet – årsrapporten 2017[3],

– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar[4],

– med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597, SWD(2016)0297 och SWD(2016)0298),

– med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 03/2019[5] om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) från januari 2019,

– med beaktande av kommissionens rapport av den 28 maj 2019 om förvaltningen av garantifonden för den Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) under 2018 (COM(2019)0244),

– med beaktande av EIB:s utvärderingsrapport av Efsi från juni 2018,

– med beaktande av kommissionens utvärdering av det externa utlåningsmandatet från 2019[6],

– med beaktande av rapporten Europe in the World - The future of the European financial architecture for development[7] som utarbetats av högnivågruppen av experter på europeisk finansiell arkitektur för utveckling,

– med beaktande av rapporten Is the EIB up to the task in tackling fraud and corruption? från organisationen Counter balance i oktober 2019[8],

– med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

– med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A9-0118/2020), och av följande skäl:

A. EIB ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom särskilt utformade investeringsinstrument såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

B. EIB:s främsta mål är att bidra till en balanserad och stadig utveckling av den inre marknaden i unionens intresse, i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget.

C. EIB, som är världens största offentliga långivare, är verksam på de internationella kapitalmarknaderna och erbjuder sina kunder konkurrenskraftiga och gynnsamma villkor till stöd för EU:s politik och projekt.

D. EIB fyllde 60 år 2018 och ställdes samtidigt inför flera nya utmaningar både inom och utanför unionen.

E.  EU har under de senaste tio åren genomgått en kris med omfattande underinvestering och samtidigt stått inför ett akut behov av investeringar för att kunna hantera kravet på en grön och digital omställning av ekonomin. Investeringsnivåerna (dvs. investeringar som andel av BNP) är lägre än nivåerna före krisen.

F. EIB antog nya klimatåtaganden i november 2019 samt en ny energiutlåningspolitik.

G. EIB spelar en nyckelroll på de internationella finansmarknaderna, särskilt genom sin ledande roll i emissionen av gröna obligationer.

H. EIB förväntas spela en nyckelroll i finansieringen av den europeiska gröna given genom investeringsplanen för ett hållbart Europa.

I. Offentligpolitiska mål såsom mål för social sammanhållning, hållbar utveckling och miljö bör stå i centrum för bankens huvudsakliga inriktning och mål. 

J. EIB bör integrera europeiska värden, först och främst mänskliga rättigheter, i sina investeringsstrategier. 

K. EIB överväger planer på att bli ”EU:s utvecklingsbank” och rådet har redan bett EIB och EBRD att lägga fram dessa planer för framtida diskussioner.

L.  EIB:s finansiering av insatser utanför EU stöder i första hand målen för EU:s yttre politik, samtidigt som unionens synlighet och värden stärks och bidrar till att upprätthålla stabiliteten i tredjeländer.

M. Skydd mot bedrägeri, däribland skattebedrägeri och penningtvätt, och mot finansiering av terrorism och korruption måste vederbörligen inkluderas i EIB:s due diligence-granskningar och avtalsvillkor.

N. Kontinuerlig uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av bästa praxis med avseende på EIB:s resultatpolitik och resultatstyrning och i fråga om transparens och god styrning.

Huvudsakliga resultat av EIB:s finansieringsverksamhet 2018

1. Europaparlamentet noterar att EIB-gruppen tillhandahöll mer än 64,19 miljarder EUR i finansiering under 2018 och att 854 projekt undertecknades.

2. Europaparlamentet konstaterar att EIB:s huvudsakliga investeringsvolymer är enligt följande:

– 13,5 miljarder EUR i lån till innovationsprojekt under 2018.

– 32 % av EIB:s finansiering gick till sammanhållnings- och övergångsregioner, vilket överskred det planerade målet på 30 %.

– Finansieringssystemen för små och medelstora företag och midcap-företag utgör det viktigaste prioriterade området med över 23,3 miljarder EUR.

– 15,2 miljarder EUR investerades i miljö.

– 12,3 miljarder EUR investerades i infrastruktur.

– Utlåning som avser arbete mot klimatförändringarna låg nära 30 % av EIB:s portfölj för 2018, dvs. 28 % av det totala antalet underskrifter vilket överstiger målet på 25 % till stöd för   klimatavtalet från Paris.

– Över 8 miljarder EUR investerades utanför Europa, vilket motsvarar 12,5 % av EIB:s totala finansiering.

3. Europaparlamentet noterar EIB:s två övergripande politiska mål som rör EU:s sociala och ekonomiska sammanhållning och klimatåtgärder, samt de fyra primära offentligpolitiska målen för innovation, finansiering av små och medelstora företag och midcap-företag, infrastruktur och miljö. Parlamentet betonar att dessa primära offentligpolitiska mål bör vara helt i linje med den senaste uppdateringen av EU:s politiska prioriteringar för att återspegla nya ekonomiska trender och övergången till en hållbar ekonomisk modell som respekterar planetens begränsningar, social rättvisa och idén med delat välstånd.

4. Europaparlamentet noterar 2018 års geografiska uppdelning av undertecknade finansieringsavtal. Parlamentet uppmanar EIB att även rapportera om undertecknade finansieringskontrakt per land, per capita och i förhållande till landets andel i EIB. Parlamentet efterlyser en balanserad geografisk fördelning av investeringarna för att ta hänsyn till utvecklings- och sammanhållningsaspekterna i länderna och regionerna. Parlamentet noterar 2018 års geografiska uppdelning av undertecknade finansieringsavtal som andel av BNP med de fem största mottagande medlemsstaterna, nämligen Grekland 1,01 % (1,87 miljarder EUR), Cypern 1,01 % (0,21 miljarder EUR), Portugal 0,98 % (1,98 miljarder EUR), Kroatien 0,98 % (0,51 miljarder EUR) och Polen 0,97 % (4,79 miljarder EUR). Parlamentet noterar att de fem största mottagande medlemsstaterna i absoluta tal fick 52,9 % av de undertecknade finansiella investeringarna .

5. Europaparlamentet noterar att rådet samtyckte till att upprätthålla bankens kapitalbas genom att ersätta Förenade kungarikets bidrag till EIB:s inbetalda kapital med bankens reserver och infordringsbart kapital genom proportionella ökningar av ansvarsförbindelser. Parlamentet noterar att rådet samtyckte till en asymmetrisk kapitalökning som leder till en ökning av Polens och Rumäniens kapitalandelar. Parlamentet uppmanar EIB:s aktieägare att ytterligare öka EIB:s kapitalisering för att möjliggöra ökade investeringar och mer risktagande i syfte att finansiera nödvändiga projekt för att stödja en hållbar och digital omställning av ekonomin och bidra till social och territoriell sammanhållning, innovation och konkurrenskraft i EU, med bevarande av EIB:s AAA-kreditbetyg.

6. Europaparlamentet noterar andelen osäkra fordringar på 0,3 % i slutet av 2018 (0,3 % i slutet av 2017) av den totala låneportföljen, trots att banken nyligen övergått till utlåning med högre risk.

De viktigaste prioriteringarna för EIB:s investeringspolitik och hållbarheten i dess affärsmodell

7. Europaparlamentet noterar att EIB:s uppdrag är att investera i bärkraftiga projekt som uppfyller EU:s politiska mål i enlighet med artikel 309 i EUF-fördraget, däribland utvecklingsprojekt för mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar att prioriteringarna inom EIB:s utlåningsverksamhet bör bygga på hållbara projekt med tydliga resultat, mervärde och bredare positiva effekter.

8. Europaparlamentet uppmanar EIB att beakta alla de risker för miljön som storskaliga infrastrukturprojekt utgör och att endast finansiera projekt med ett påvisat mervärde både för lokalbefolkningen och i miljömässiga, sociala och ekonomiska hänseenden. Parlamentet betonar att det är viktigt att både strikt övervaka eventuella risker för korruption och bedrägeri i detta sammanhang och att genomföra noggranna förhands- och efterhandsutvärderingar av de projekt som ska finansieras.

9. Europaparlamentet betonar att det finns en politisk vilja att använda en allt större andel av EIB:s finansiering till klimat- och miljömässig hållbarhet eller en så kallad ”europeisk klimatbank”. Parlamentet vill att denna möjlighet utnyttjas av det civila samhället, kommissionen, parlamentet och bankens aktieägare och att anpassa EIB:s verksamhet till Parisavtalet under 2020. Parlamentet betonar att EIB inom ramen för den nya utvecklingen måste fortsätta att stödja den regionala utvecklingen och EU:s sociala och ekonomiska sammanhållningsmål i enlighet med protokoll 28 till EUF-fördraget.

10. Europaparlamentet uppmanar EIB att fokusera på mindre och decentraliserade projekt, som ofta ägs av lokalsamhällen, och att vidareutveckla stödet till medborgarledda initiativ genom att stärka det tekniska biståndet och den finansiella expertisen innan projekten godkänns, i syfte att förbättra tillgången till EIB-finansiering och verksamhetens kvalitet och hållbarhet. Parlamentet efterlyser i detta hänseende lämplig finansiering av rådgivningstjänster i nästa fleråriga budgetram.

11. Europaparlamentet uppmanar EIB att beakta lokala aktörer, inbegripet det civila samhället, i fråga om investeringarnas inverkan på den lokala miljön.

12. Europaparlamentet välkomnar EIB:s översyn av den miljömässiga och sociala ramen senare under året. Parlamentet uppmanar EIB att se till att principen om att inte vålla skada tillämpas inom hela dess verksamhet. Parlamentet uppmanar EIB att åta sig att avsluta finansieringen av alla projekt som inte är i linje med Parisavtalet och EU:s klimatmål.

13. Europaparlamentet vill därför att man sprider tydlig information om hur EIB:s strategi genomförs och om hållbarheten för eller klimatpåverkan av bankens produkter och portföljer.

14.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s rapporter om ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser på medellång och lång sikt när den fastställer de underliggande principerna för sina investeringar. Parlamentet gläder sig över att denna rapportering täcker både projektplaneringen (på förhand) och projektets genomförandefas. Parlamentet anser att rapporteringen bör inkludera rapporter om de resultat som uppnåtts på grundval av bankens investeringar, särskilt inom EU.

15. Europaparlamentet anser att det behövs insatser för att utveckla en klimatneutral ekonomi på nationell nivå och att EIB bör ta en ledande roll i denna fråga. Parlamentet uppmanar EIB att stödja nationella investerings- och export-importbankers antagande av miljöprinciper och miljöåtgärder av liknande typ som EIB:s principer och åtgärder samt att åta sig att endast finansiera projekt som överensstämmer med Parisavtalet och EU:s klimatmål.EIB:s roll i finansieringen av den europeiska gröna given

16. Europaparlamentet anser att EIB spelar en viktig roll för hanteringen av klimatutmaningar, såsom den globala uppvärmningen och utfasningen av fossila bränslen i EU:s ekonomi. Parlamentet noterar att EIB bör följa de mål som fastställs inom ramen för den gröna given.

17. Europaparlamentet noterar att de totala klimatinvesteringarna uppgick till 16,2 miljarder EUR 2018, och att de största investeringarna gick till koldioxidsnål energi (6 miljarder EUR), förnybar energi (4,1 miljarder EUR) och energieffektivitet (2,7 miljarder EUR). Parlamentet konstaterar att 29 % av EIB:s utlåning under 2018 var klimatrelaterad.

18. Europaparlamentet välkomnar emissionen av obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen motsvarande 4 miljarder EUR under 20018 liksom emissionen av obligationer för hållbar utveckling motsvarande 500 miljoner EUR. Parlamentet betonar behovet av en EU-standard för gröna obligationer för att säkerställa transparens och intäktsspårning.

19. Europaparlamentet erinrar om de åtaganden som EIB:s ordförande gjorde vid FN:s klimattoppmöte i september 2019, nämligen att

- anpassa all EIB:s finansieringsverksamhet till målen i Parisavtalet före utgången av 2020,

-  avsätta minst 50 % av EIB:s budget för klimat- och miljömässig hållbarhet senast 2025,

-  frigöra 1 biljon EUR i miljö- och miljöinvesteringar fram till 2030.

20. Europaparlamentet betonar att EIB:s ambition att vara en central finansiell pelare i den gröna given innebär att banken måste öka sina insatser för att bli en ”klimatbank”. Parlamentet uppmanar EIB att utarbeta en färdplan med specifika, mätbara, uppnåeliga, realistiska och tidsdefinierade mål med avseende på genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet begär att dessa mål ska ta hänsyn till den potentiella risken för en ökning av skillnaderna mellan EU:s regioner och medlemsstater. Parlamentet framhäver EIB:s verksamhet till stöd för ekonomisk och social sammanhållning. Parlamentet understryker att EIB:s verksamhet måste säkra samstämmighet mellan stödet till den ekonomiska och sociala sammanhållningen och klimatmålen.

21. Europaparlamentet kräver att ambitiösa åtaganden inkluderas i den konkreta politiken. EIB måste göra sina åtaganden till en väsentlig del av sin verksamhetsplan och sin klimatstrategi samt av sina sektoriella utlåningsstrategier och skyddsåtgärder.

22. Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt att alla EIB:s investeringar och sektorsspecifika portföljer är anpassade till Parisavtalet.

23. Europaparlamentet noterar att EIB under 2018 godkände finansieringen av stora gasinfrastrukturprojekt, inklusive gasledningar till EU från Turkmenistan och Azerbajdzjan (naturgasledningen genom Anatolien) och från Grekland till Italien via Albanien och Adriatiska havet (den transadriatiska gasledningen). Parlamentet noterar att dessa investeringar ingick i den fjärde förteckningen över projekt av gemensamt intresse som samfinansieras från EU:s budget. Parlamentet uppmanar EIB att förklara hur dessa projekt kommer att anpassas till målen i Parisavtalet före utgången av 2020.

24. Europaparlamentet anser att EIB:s nya energiutlåningspolicy utgör en viktig förbättring, särskilt beslutet att stoppa utlåningen till energiprojekt med fossila bränslen i slutet av 2021 och det goda exempel som detta sätter för andra banker. Parlamentet betonar behovet av att se till att användningen av energikällor som naturgas och deras efterföljande finansiering bör överensstämma med uppnåendet av klimatneutralitet allra senast 2050. Parlamentet noterar att energiutlåningspolicyn ska ses över i början av 2022 och begär att man genom denna översyn anpassar den till Parisavtalet.

25. Europaparlamentet välkomnar EIB:s framtida fokus på en rättvis omställning och förväntar sig att EIB bidrar till mekanismen för en rättvis omställning, särskilt inom ramen för sin framtida lånefacilitet för den offentliga sektorn och sin verksamhet inom InvestEU.

26. Europaparlamentet noterar att den andel av finansieringen som gick till vägar, motorvägar och luftfart under 2018 var högre än genomsnittet för 2014–2018, medan finansieringen till järnvägar under 2018 var lägre än genomsnittet för 2014–2018. Parlamentet noterar att den totala finansieringen till lufttransportsektorn under 2018 uppgick till 725 miljoner EUR. Parlamentet ser fram emot EIB:s översyn av sin utlåningspolicy för transportsektorn. Parlamentet efterlyser en ny finansieringspolicy på transportområdet, med målet att fasa ut de fossila bränslena i EU:s transportsektor senast 2050.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera ramen för hållbara investeringar med kriterier för ekonomisk verksamhet med betydande negativa miljökonsekvenser som skulle kunna tillämpas av EIB. Parlamentet erkänner EIB:s insatser för att bidra till målen för hållbar utveckling.

28. Europaparlamentet efterlyser en ny politik för de koldioxidintensiva industrisektorer där EIB är aktiv, såsom cement, petrokemi och stål, så att man inriktar sig på hållbarhet inom dessa sektorer och noggrant överväger konsekvenserna av att avsluta gällande avtal, med fokus på att främja en cirkulär ekonomi.

29. Europaparlamentet noterar att klimatproblemet inte kan lösas om det saknas stöd från industrin och att en storskalig förändring endast kan ske om industrin medverkar och det finns nödvändiga incitament till innovativa klimatlösningar.

30. Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya metod för att bedöma koldioxidavtryck och efterlyser ett systematiskt genomförande av denna, med särskilt fokus på indirekta utsläpp (så kallade scope 3-utsläpp). Parlamentet kräver att projekten bedöms på ett heltäckande sätt och inte utifrån en enkel ekonomisk analys av livscykeln för deras utsläpp.

31. Europaparlamentet uppmanar EIB att undersöka möjliga alternativ för att fastställa striktare krav på att mellanhänder anger sin exponering för fossila bränslen, och betonar att sådana nya krav inte får inverka negativt på tillgången till finansiering för små och medelstora företag.

32. Europaparlamentet gläder sig över EIB:s antagande av policyn för uteslutande, och begär att den används rigoröst för att utesluta kunder som är inblandade i korruption eller bedrägeri med EIB-finansiering.

33.  Europaparlamentet anser att EIB:s finansiering bör underställas vetenskapliga mål och ambitiösa åtaganden, i syfte att fasa ut stödet till kunder vars verksamhet leder till stora växthusgasutsläpp, i linje med bästa praxis i den kommersiella banksektorn[9].

34. Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för vattenkraft som antogs 2018[10] och efterlyser en utvidgning av transparenskraven till alla infrastrukturprojekt.

35. Europaparlamentet påminner EIB om att skyddet av den biologiska mångfalden är en viktig del av anpassningen till klimatförändringarna och att återställandet av ekosystem är den enda beprövade tekniken för negativa utsläpp. Parlamentet noterar att alla EIB-projekt genomgår en riskbedömning avseende biologisk mångfald och måste vara förenliga med bankens normer för biologisk mångfald, och uppmanar EIB att öka sin finansiering för att uppnå EU:s mål på området, särskilt målet om noll nettoavskogning och målen om skydd av havsmiljöer och kustområden.

36. Europaparlamentet noterar att Europeiska investeringsfonden (EIF) ska integreras fullt ut i alla EIB:s klimatåtgärder.

EIB:s verksamhet utanför EU

37. Europaparlamentet upprepar att fattigdomsutrotning, inhemsk resursmobilisering och mänskliga rättigheter är centrala frågor inom EU:s struktur för utvecklingsfinansiering där man eftersträvar ökad synlighet för de finansierade åtgärderna. Parlamentet anser att genomförandet av målen för hållbar utveckling bör stå i centrum för EU under de kommande åren.

38. Europaparlamentet noterar med uppskattning EIB:s förmåga att snabbt anpassa sig till internationella utmaningar. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta sitt stöd till EU:s externa politik och katastrofinsatser, såsom initiativet för stärkt motståndskraft, som en del av EU:s svar på den globala migrations- och flyktingutmaningen.

39. Europaparlamentet uppmanar EIB, EBRD, de multilaterala utvecklingsbankerna och de internationella finansinstitutionerna att fortsätta att verka för bästa möjliga operativa samarbete vid genomförandet av projekt, eftersom detta närmare samarbete mellan bankerna är absolut nödvändigt för att optimera kostnaderna och öka synergierna genom en mer effektiv resursanvändning.  

40. Europaparlamentet noterar att halvtidsöversynen av det externa utlåningsmandatet under 2018 ledde till en ökning av garantin med 5,3 miljarder EUR.

41. Europaparlamentet påminner om behovet av att harmonisera EIB:s verksamhet med målen för EU:s externa politik.

42. Europaparlamentet noterar att människorättsprinciper är fullt integrerade i bankens huvudsakliga förfaranden och standarder för due diligence-granskningar, inbegripet förhandsbedömningar. Parlamentet påminner om att EIB är direkt bunden till EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och att avtalsklausuler med kunder gör det möjligt att upphäva avtal vid kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar översynen av 2009 års uttalande om miljömässiga och sociala principer och normer.

43. Europaparlamentet uppmanar EIB att ta hänsyn till de lokala förhållandena vid investeringar i tredjeländer. Parlamentet påminner om att investeringar i tredjeländer även bör syfta till att skapa långsiktig hållbar ekonomisk tillväxt under den privata sektorns ledning, stödja insatserna mot klimatförändringarna och minska fattigdomen genom att skapa sysselsättning och förbättra tillgången till produktionsresurser.

44. Europaparlamentet noterar att EIB har anställt människorättsspecialister, men att en utökning av EIB:s lokala personal i partnerländerna skulle främja en bättre förståelse för de lokala förhållandena. Parlamentet uppmanar EIB att se till att mänskliga rättigheter beaktas inom ramen för bankens hela beslutsprocess.

45. Europaparlamentet noterar att kommissionen och utrikestjänsten har en framträdande roll på projektnivå eftersom de konsulteras om EIB-projekt under bedömning innan förslag om att anta dessa projekt läggs fram för EIB:s styrelseledamöter.

46. Europaparlamentet uppmanar EIB att beakta resultaten från kommissionens utvärdering av bankens externa utlåningsmandat där det påpekas att det är svårt för kommissionen att få insyn i EIB:s resultat på annat sätt än via externa intressenter, eftersom rapporteringen om de faktiska resultaten endast tillhandahålls efter det att ett projekt slutförts samtidigt som det inte finns någon skyldighet för EIB att signalera genomförandeproblem. Parlamentet anser att kommissionens slutsats att de faktiska resultaten och effekterna av EU:s insatser fortfarande till stor del är okända är mycket problematisk.

47. Europaparlamentet upprepar sitt intresse av att delta i och bidra till diskussionerna mellan rådet och EIB om ett eventuellt grundande av en ny EU-utvecklingsbank i form av ett dotterbolag till EIB. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera fattigdomsutrotning, inhemsk resursmobilisering och mänskliga rättigheter i sina planer att inrätta ett dotterbolag för sina utvecklingsinsatser.

Efsis funktion och effektivitet

48. Europaparlamentet noterar det centrala kvantitativa målet för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) att mobilisera 500 miljarder EUR i ytterligare privata och offentliga investeringar. Parlamentet konstaterar att mätbara mål för hållbarhet och sociala effekter bör ingå i framtida investeringsstrategier.

49. Europaparlamentet konstaterar att EIB har rekryterat 358 personer för genomförandet av Efsi och 75 personer för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning.

50. Europaparlamentet påminner om att Efsi har en egen styrningsstruktur som skiljer sig från EIB, och att dess investeringstransaktioner äger rum inom två temaområden, dvs. delen för infrastruktur och innovation, som förvaltas av EIB, och delen för små och medelstora företag, som förvaltas av EIF.

51. Europaparlamentet påminner om att den princip som ligger till grund för Efsi och som stöds av EU:s budget, till skillnad från EIB:s övriga befintliga finansieringsinstrument, är att tillhandahålla additionalitet genom att identifiera ytterligare innovativa och framtidsinriktade sektorer och projekt med högre risk.

52. Europaparlamentet betonar vikten av additionalitetskriterierna, som omfattar behovet av att stödja verksamheter som endast är berättigade till Efsi-stöd om de syftar till att hantera tydligt identifierade marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer och investeringsinsatser som inte kunde ha genomförts i samma utsträckning eller inom samma tidsram utan Efsi.

53. Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens iakttagelser att det i rapporteringen av uppskattade mobiliserade investeringar inte tas någon hänsyn till det faktum att vissa Efsi-transaktioner ersatte andra EIB-transaktioner och EU-finansieringsinstrument eller det faktum att delar av Efsis stöd gick till projekt som hade kunnat finansieras från andra källor, om än med andra villkor.

54. Europaparlamentet upprepar sin begäran om en objektiv översikt över Efsi-projektens additionalitet, ekonomiska, sociala och miljömässiga effekter och verkliga mervärde samt deras samstämmighet med unionens politik eller andra EIB-insatser, så att projekten blir mer policystyrda än efterfrågestyrda, såsom det påpekades i revisionsrättens särskilda rapport[11] från januari 2019.

55. Europaparlamentet noterar att Efsis insatser var berättigade till medel från offentliga källor på EU-nivå och nationell nivå utöver privata investeringar. Parlamentet noterar vikten av att undvika att de spenderade finansiella resurserna inte utnyttjas ekonomiskt optimalt och att dessa kostnader blir en ”dödvikt”. Parlamentet understryker behovet av att garantera additionalitet.

56. Europaparlamentet anser att all överlappning av utgifter från flera investerare och ”dödviktskostnader” bör förhindras för att undvika otillförlitlig eller multipel äganderätt till resultaten när det gäller finansiering av investeringar via flera olika kanaler.

57. Europaparlamentet vill se bättre synergi mellan Efsi, nationella utvecklingsbanker och investeringsplattformar för att förbättra Efsis övergripande effektivitet.

58. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att de lärdomar som dragits av Efsi 1.0 och Efsi 2.0, särskilt avseende additionalitet, hållbarhet och transparens, beaktas på vederbörligt sätt under den inledande planeringen, genomförandet och rapporteringen av InvestEU-programmets resultat.

EIB:s styrning, transparens och ansvarsskyldighet

59. Europaparlamentet upprepar att det är viktigt med etik, integritet, transparens och ansvarsskyldighet i EIB:s och EIF:s alla verksamheter.

60. Europaparlamentet noterar att kommissionen avger ett yttrande om alla finansieringstransaktioner inom ramen för förfarandet i enlighet med artikel 19 i EIB:s stadga. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra dessa yttranden tillgängliga så snart de har utfärdas.

Optimering av EIB:s ram för styrning och kontroll

61. Europaparlamentet rekommenderar att man anpassar bankens strategi och tillhörande kvalitetskontroller i bankens enheter för att hantera efterlevnadsriskerna på ett tillfredsställande sätt och för att stödja principen om en fullständig tillämpning av principen om resultatbaserad budgetering inom EIB och EIB-gruppen.

62. Europaparlamentet efterlyser en bedömning av och en rapport om de risker och kontrollsystem som är förenade med blandad finansiering tillsammans med kommissionen med tanke på den blandade verksamhetens konsekvenser, inte bara när det gäller tillsynen, utan även när det gäller olika alternativa förvaltningsmöjligheter.

63. Europaparlamentet noterar att bankens affärsmodell fortsatte att utvecklas och diversifieras under 2018 till följd av ökningen av verksamheten inom ramen för Efsi, som är mer komplex till sin natur, och till följd av transaktioner, som är av mindre storlek och har en högre riskprofil.

64. Europaparlamentet noterar att styrelsen presenterade flera organisatoriska förändringar och förändringar av styrstrukturen i juli 2018 och godkände en färdplan för genomförandet i december 2018, vilken bland annat omfattade följande:

i)  Ett förslag om ändring av EIB:s stadga i syfte att öka antalet suppleanter i styrelsen och införa omröstning med kvalificerad majoritet för vissa styrningsfrågor. 

 ii) Förbättring av bankens interna kontroll- och riskanteringsmiljö, i synnerhet genom inrättande av en gruppriskfunktion som utövas av en riskchef på gruppnivå.

65. Europaparlamentet anser i fråga om översynen av ansvarsområdena för EIB:s styrande organ att direktionsledamöterna under alla omständigheter bör undvika eventuella intressekonflikter.

66. Europaparlamentet beklagar den ihållande bristen på mångfald och jämn könsfördelning på högre ledningsnivå och inom EIB-gruppens styrande organ. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera denna fråga.

67.  Europaparlamentet uppmanar EIB att till fullo genomföra de rekommendationer som lades fram av EIB:s revisionskommitté i dess årsrapport 2018[12], närmare bestämt

- att direktionens och styrelsens uppförandekod bör ses över,

- att EIB måste säkra en lämplig och tillräcklig bemanning av kontrollfunktionerna och brådskande åtgärda eventuella luckor i rekryteringen för kontrollfunktionerna,

- att direktionen bör utarbeta en färdplan med milstolpar, resurser och en tidsplan för genomförandet av rekommendationerna, med hänsyn till att genomförandet av revisionskommitténs rekommendationer tidigare har varit för långsamt.

En mer transparent och ansvarsskyldig institution med förstärkta mekanismer för att bekämpa bedrägeri och korruption

68. Europaparlamentet konstaterar att EIB under årens lopp har infört interna mekanismer och styrningsstrukturer för att minska riskerna för bedrägerier och korruption. Banken har också offentligt åtagit sig att tillämpa nolltolerans mot bedrägerier och korruption.

69. Europaparlamentet uppmanar EIB att på sin webbplats offentliggöra uppgifter om verkligt ägande avseende sina kunder i syfte att göra sina transaktioner mer synliga och bidra till att förebygga fall av korruption och intressekonflikter.

70. Europaparlamentet uppmanar EIB att för utbetalning av direkta och indirekta lån kräva offentliggörande av landsvisa skatte- och bokföringsuppgifter och tillhandahållande av upplysningar om verkligt ägande avseende de stödmottagare och finansiella mellanhänder som är involverade i finansieringsverksamheten.

71. Europaparlamentet noterar rapporten från Counter balance där det slås fast att EIB ännu inte är i stånd att bekämpa bedrägerier och korruption, delvis på grund av svagheter i dess interna mekanismer, och delvis på grund av den otillfredsställande styrningsram inom vilken dess verksamhet bedrivs, tillsammans med en brist på lämplig extern granskning av bankens verksamhet, inbegripet från Olafs sida. Parlamentet noterar även EIB:s och Olafs svar på denna rapport. Parlamentet uppmanar EIB att genomföra nödvändiga förbättringar för att åtgärda de kvarstående bristerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag för att se till att EIB uppfyller due diligence-skyldigheter som åtminstone är likvärdiga med dem som fastställs i EU:s penningtvättsdirektiv.

72. Europaparlamentet uppmanar EIB att göra det bästa av samarbetet med Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten, och uppmanar åklagarmyndigheten att proaktivt ta hand om EIB-fall genom att utreda och lagföra förövare av brott som skadar EU:s ekonomiska intressen.

73. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EIB att visa större ansvarsskyldighet gentemot andra EU-institutioner genom att stärka parlamentets kontroll över EIB och ge Europeiska revisionsrätten fullständiga rättigheter att granska EIB:s transaktioner.

74. Europaparlamentet påminner om att ett sätt att förbättra ansvarsskyldigheten är att låta allmänheten delta i EIB:s beslutsfattande, särskilt genom att involvera lokalsamhällen och medborgare som påverkas av EIB:s verksamhet.

75. Europaparlamentet påminner om att transparens vid genomförandet av EIB:s policy inte bara stärker EIB:s övergripande ansvarsskyldighet genom att ge en tydlig översikt över de olika typerna av finansiella mellanhänder och förmånstagare, utan att transparens även bidrar till att förbättra de finansierade biståndsprojektens ändamålsenlighet och hållbarhet. Parlamentet uppmanar därför EIB att beakta dessa aspekter i den planerade översynen av EIB:s transparenspolicy 2020.

76. Europaparlamentet vill därför att man sprider tydlig information om hur EIB:s strategi genomförs och om hållbarheten för eller klimatpåverkan av bankens produkter och portföljer.

77. Europaparlamentet förväntar sig att EIB:s policy för skydd av visselblåsare är ambitiös och fastställer höga standarder. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att i översynen inkludera både interna och externa visselblåsare och att fastställa tydliga och väldefinierade förfaranden, tidsramar och riktlinjer för att ge visselblåsare bästa vägledning och skydda dem mot eventuella repressalier.

78. Europaparlamentet beklagar att klagomålsmekanismen inte hade förstärkts tillräckligt i slutet av 2018, och anser att tillgången till en effektiv och oberoende klagomålsmekanism, inklusive rätten till prövning, bör vidareutvecklas. Parlamentet noterar att EIB har inrättat ett nytt särskilt system för klagomål om projektupphandling för att säkerställa effektivare och mer oberoende hantering av relaterade klagomål under 2019.

79. Europaparlamentet välkomnar EIB:s insatser för att offentliggöra ny dokumentation om klimatåtgärder, resultattavlor från Efsi-projekt eller slutrapporter för projekt avseende slutförda insatser utanför EU.  Parlamentet anser att EIB även i största möjliga utsträckning bör lämna ut protokoll från mötena i EIB:s råd, protokoll och föredragningslistor från direktionens möten, 3PA-REM-blad, kommissionens yttranden över projekt och projektövervakningsrapporter. Parlamentet förstår dock att vissa begränsningar gäller för dokumenttransparens för att säkerställa skydd av konfidentiell information som tillhandahålls av EIB:s kunder och projektpartner.

80. Europaparlamentet konstaterar att EIB:s nya policy för uteslutande trädde i kraft 2018, med förfaranden för att utesluta enheter och enskilda individer som fått negativa omdömen vad gäller beteende och verksamhet, och att detta innebär att de befintliga bestämmelserna och förbuden i EIB:s bedrägeribekämpningspolitik verkställs.

81. Europaparlamentet väntar på resultaten från den översyn som inleddes 2018 av EIB:s och EIF:s bedrägeribekämpningspolitik, och stöder en striktare hållning gentemot politiken om nolltolerans avseende bedrägerier, korruption och andra former av förbjudna beteenden. Parlamentet uppmanar EIB att stärka sitt samarbete med Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) i framtiden och att rapportera alla fall av möjliga bedrägerier till de behöriga myndigheterna. Parlamentet anser att Eppo i framtiden bör ha mandat att väcka åtal mot kriminell verksamhet med koppling till EIB:s medel i de EU-medlemsstater som är medlemmar i Eppo.

82. Europaparlamentet konstaterar att EIB för varje transaktion offentliggör närmare information om sina kunder på sin egen webbplats. Parlamentet uppmanar EIB att offentliggöra även nödvändiga uppgifter om verkliga ägare. Parlamentet välkomnar EIB:s nuvarande strategi för skydd av visselblåsare.

83. Europaparlamentet noterar ökningen av antalet anklagelser 2018 med 184 nya anklagelser (149 under 2017), varav 68 % kom från interna källor och 31 % från externa källor. Parlamentet noterar att de viktigaste undersökningsområdena är bedrägeri, korruption, missbruk av EIB:s och EIF:s namn och otillåten samverkan. Parlamentet noterar att 69 % av EIB-gruppens hänskjutna ärenden hade hänskjutits till Olaf.

84. Europaparlamentet noterar överenskommelsen mellan EIB och Volkswagen som ledde till att Volkswagen uteslöts från att delta i något EIB-projekt under 18 månader och som även innehöll ett åtagande från Volkswagens sida att bidra till hållbarhetsinitiativ, inbegripet miljöskydd.

85. Europaparlamentet stöder en ansvarsfull skattepolitik vid EIB genom att stödja införandet av integritetsklausuler i EIB-gruppens avtal och genomförandet av en grundlig due diligence-granskning när det gäller icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner med en tydlig identifiering av de avtalsslutande motparterna och den geografiska platsen. Parlamentet välkomnar antagandet av en policy för icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner i mars 2019 och efterlyser ett snabbt genomförande och regelbunden rapportering till parlamentet om dess genomförande.

86. Europaparlamentet anser att respekt för de högsta integritetsstandarderna är ett strikt krav, dvs. de normer för bekämpning av finansiering av terrorism som främjas av EU och arbetsgruppen för finansiella åtgärder samt de principer för god förvaltning på skatteområdet som förespråkas av OECD, G20 och EU för att förbättra kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

87. Europaparlamentet erkänner EIB:s roll som pionjär på EU-nivå när det gäller att utfärda en hållbarhetsrapport. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare utveckla sin hållbarhetsrapport genom att rapportera om resultat, med hjälp av väldefinierade indikatorer som är specifika, lätt mätbara och jämförbara.

88. Europaparlamentet välkomnar det första utfärdandet av en begränsad revisionsförklaring från EIB:s externa revisor om utvalda uttalanden, siffror och indikatorer i sin hållbarhetsrapport för 2018.

89. Europaparlamentet efterlyser en mer omfattande extern granskning av EIB från revisionsrättens sida, och anser att de nuvarande bestämmelserna i det trepartsavtal som undertecknades 2016 och som styr samarbetet mellan Europeiska investeringsbanken, Europeiska kommissionen och Europeiska revisionsrätten bör omprövas grundligt i samband med diskussionerna om det kommande trepartsavtalet i september 2020.

90. Europaparlamentet upprepar dock sitt krav avseende EIB:s årsrapport, och begär att EIB ska lägga fram en mer omfattande, detaljerad och harmoniserad årlig verksamhetsrapport och avsevärt förbättra presentationen av uppgifterna genom att inkludera detaljerade och tillförlitliga uppdelningar av godkända och undertecknade investeringar för vilka utbetalningar gjorts under det aktuella året, samt utnyttjade finansieringskällor (egna medel, Efsi, EU:s centralt förvaltade program m.m.), liksom sådana uppgifter avseende mottagarna (medlemsstater, offentlig eller privat sektor, mellanhänder eller direkta mottagare), understödda sektorer och resultaten av efterhandsutvärderingarna.

91. Europaparlamentet uppmanar budgetkontrollutskottet att anordna en årlig workshop/utfrågning om verksamheten och kontrollen av EIB:s transaktioner, vilken skulle förse parlamentet med ytterligare relevant information till stöd för dess arbete med kontrollen av EIB och EIB:s transaktioner.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

92. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att rapportera om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer, i synnerhet när det gäller

a) ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser av EIB:s investeringsstrategi,

b) anpassningar relaterade till förebyggande av intressekonflikter, särskilt när ledamöter deltar i förfarandet för beviljande av lån,

c) transparens avseende genomförda due diligence-granskningar i fråga om kunder för att förhindra skatteflykt, bedrägeri och korruption.

93. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och uppmanar rådet och EIB:s styrelse att hålla en debatt om parlamentets framlagda ståndpunkter.

INFORMATION OM ANTAGANDET I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

SLUTOMRÖSTNING MED NAMNUPPROP  I DET ANSVARIGA UTSKOTTET

 

 

 

Teckenförklaring:

+ : ja-röster

- : nej-röster

0 : nedlagda röster