Sök

För närvarande produceras omkring en tredjedel av den elektricitet och fjorton procent av den energi som konsumeras inom EU av kärnkraftverk. Kärnenergi är ett koldioxidsnålt alternativ till fossila bränslen och utgör en mycket viktig del av energimixen för många medlemsstater. Efter katastrofen i Tjernobyl 1986 och kärnkraftskatastrofen i Fukushima i Japan 2011 har emellertid kärnenergin blivit mycket kontroversiell. Tysklands beslut att frångå kärnkraft senast 2020, tillsammans med att två belgiska ...

I syfte att harmonisera och liberalisera EU:s inre marknad för energi antogs mellan 1996 och 2009 tre på varandra följande lagstiftningspaket med åtgärder om marknadstillträde, öppenhet och reglering samt konsumentskydd och till stöd för sammanlänkning och tillräckliga försörjningsnivåer. Till följd av dessa åtgärder har nya gas- och elleverantörer fått tillträde till medlemsstaternas marknader, och konsumenterna, både industriella och privata förbrukare, kan nu fritt välja leverantör. Andra EU-åtgärder ...

Att minska energiförbrukningen och energislöseriet blir allt viktigare för EU. 2007 fastställde EU:s ledare ett mål att minska unionens årliga energiförbrukning med 20 procent fram till 2020. Energieffektivitetsåtgärder erkänns alltmer som ett sätt att, inte bara uppnå en hållbar energiförsörjning, minska växthusgasutsläppen, förbättra försörjningstryggheten och få ned importkostnaderna, utan också för att främja EU:s konkurrenskraft. Följaktligen är energieffektivitet en strategisk prioritet för ...

Vatten är en grundförutsättning för människors, djurs och växters liv och utgör en oumbärlig ekonomisk resurs. Skyddet och förvaltningen av vatten sträcker sig över nationsgränserna. När ramdirektivet för vatten antogs 2000 ändrades EU:s lagstiftning på vattenområdet. Direktivet tog ett helhetsgrepp på förvaltningen och skyddet av yt- och grundvatten, med fokus på avrinningsområden. Ramdirektivet kompletteras av internationella överenskommelser och rättsakter rörande vattenmängder, vattenkvalitet ...

Tidigare och rådande mönster i resursutnyttjandet har resulterat i stora föroreningar, försämrad miljö och utarmning av naturresurser. Färdplanen för ett resurseffektivt Europa och paketet om cirkulär ekonomi har möjlighet att hejda denna trend genom att före 2050 omvandla EU:s ekonomi till en hållbar ekonomi. EU har länge haft en avfallspolitik och har traditionellt sett fokuserat på en miljömässigt hållbar avfallshantering. De fyra lagstiftningsförslagen om avfall i det nya paketet om cirkulär ...

Hållbar tillväxt är ett av EU:s främsta mål. Inför den globala bristen på naturresurser gäller det för producenter och konsumenter framför allt att ”göra mer med mindre”. För att möta denna utmaning har EU infört en rad åtgärder och initiativ som syftar till hållbar konsumtion och produktion. Dessa ska förbättra produkternas totala miljöprestanda under hela livscykeln, stimulera efterfrågan på bättre produkter och bättre produktionsteknik och hjälpa konsumenterna att göra välgrundade val.

Förnybara energikällor (vindkraft, solenergi, vattenkraft, havsenergi, geotermisk energi, biomassa och biodrivmedel) är alternativ till fossila bränslen. De bidrar till minskade växthusgasutsläpp, en diversifierad energiförsörjning och ett minskat beroende av osäkra och instabila marknader för fossila bränslen, särskilt olja och gas. EU-lagstiftningen om främjande av förnybar energi har genomgått en betydande utveckling de senaste åren. De framtida politiska ramarna för perioden efter 2020 diskuteras ...

De utmaningar som Europa står inför på energiområdet är bland annat ökande importberoende, begränsad diversifiering, höga och instabila energipriser, ett växande globalt energibehov, säkerhetsrisker som påverkar produktions- och transitländer, de ökande hot som klimatförändringarna innebär, långsamma framsteg med energieffektiviteten, utmaningar till följd av ökad andel förnybar energi och slutligen behovet av ökad insyn samt ytterligare integrering och sammankoppling av energimarknaderna. I centrum ...

This leaflet provides abstracts of selection of latest publications prepared by the European Parliament’s Policy Department on Economic and Scientific Policy at the request of the ITRE Committee in relation to the Energy policy.

This briefing was commissioned by Policy Department A at the request of the Committee on the Environment, Public Health and Food Safety. It provides an overview of the legal implications of the European Union’s recent accession to the Convention on International Trade in Endangered Species (CITES) and implications for its participation in the 17th Meeting of the Conferences (COP17). Key issues as well as the positions of selected Parties and NGOs are also outlined. The briefing concludes with ...